Natten till onsdag hände det som vi alla här hemma tassat omkring och väntat på! I skydd av mörkret letade sig en nyvaken liten kompis fram till oss och smög in genom ”kottehålet” i staketet.
Här flyttade han in i ”kottehuset”, som matte turligt nog satt fram och inrett med liggunderlag och mysig halm. Självklart välkomnades han också med mat och vatten innan han kröp till kojs för en stunds vila.
Morgonen därpå var vår efterlängtade sommargäst borta, men han hade lämnat ett litet prydligt visitkort i ingången till ”kottehuset”! Det vet vi betyder att huset är upptaget och att han kommer tillbaka.
Det gör han nu varje kväll, och äter och sover en stund, innan han drar vidare ut på friarstråt. Det är bråttom att hitta en käresta, om det ska bli några ”småkottar” till sommaren.
Vi har nu fullt upp att sitta och hålla koll, för när det kommer en ”kotte” brukar det komma flera. Kanske vill vår ”Kotte” bjuda sin käresta på en matbit, och då gäller det för oss att larma matte!
Precis så var det i fjol en morgon när vi kom ut. Då satt vår ”Kotte” och vänslades med sin söta fästmö i rabatten! Och ni må tro att de suckade och stånkade så vi nästan trodde att de var osams.
Lyckan är fullständig då vår bästa kompis återvänt, och vi vet att han kommer att hålla sig hemma mycket mer när han väl friat klart. Han har ju inte som vi varit tillveterinären för att bli lugn och snäll och go!
Och tur är väl det, för det behöver födas jättemånga småttingar för att stammen ska återhämta sig. Tack och lov tycks det gå åt rätt håll, sedan allt fler ”kottar” lämnat landsbygden och blivit stadsbor.
Bilder kommer så fort vår ”Kotte” blir mindre ljusskygg och stannar hemma på gården. Tills dess bjuder kajorna på trivsam underhållning, när de samlar ullig vinterpäls att inreda bona med åt sina småttingar.
Det är ingen hejd på samlandet. De stoppar näbbarna fulla, och flyger fram och åter i skytteltrafik. Och visst känns det gott att vinterpälsen, vi kämpat för att bli av med, snart ska värma ägg och söta små kajungar!
Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie
Så underbart härligt, då är det nog vår på riktigt nu! Hoppas på kotteungar inom en snar framtid. Härliga bilder på kajorna som boar också även om det känns som att behovet av kajor är mer ”mättat” åtminstone hos oss ? Men dom är rätt söta när man tittar på dom en och en.
Ha en fin vecka fina bröder!
Puss på nosarna från Signe och Anna
Så det har kommit en Kotte till er igen, det är kanske en av de som varit där förut, hur skulle han annars hitta ingången till er mysiga trädgård. Då ser matten och jag fram emot bilder på den nattsuddaren, förresten är han nästan som min matte, de skulle nog trivas bra ihop på natten, hihi.
Här har änteligen snön börjat smälta, isen på gräsmattan har kommit fram men den borde ha vett att försvinna den med, Tandån vrålade igår kväll som den värsta bilmotor. Än har det inte svämmat över men vi får väl se hur det går när all den snö som är Hundfjället ska ner i ån, för att inte tala om all snö som ligger kvar i skogen här nere.
Ni får ha det så mysigt nere i stora stan och hoppas att ni inte svämmar över av vattnet i Faluån, har hört sägas att det kan bli stor den med.
Russelpussar i mängd.
Det är så spännande att få dela med mig av våren till dig Signe och din matte Anna! Här var det nyss en halvmeter snö på gården, och i morse tassade jag och matte sönder den allra sista lilla isfläcken på gräsmattan. Vi har bara några få kajor, som är riktigt tama och våra kompisar, medan de större flockarna håller till på andra ställen. Det är mattes älsklingsfågel, för att den är så klok och för att hon haft så många hjärtekajvänner genom åren!
Lite svalare ute denh är veckan, men vår i luften ändå, och lyckan fullkomlig när ”Kotte” kommit hem igen. Matte och bröderna hälsar så gott!
Tassekram Triton
Visst är det vår egen ”Kotte” som kommit tillbaka, och i natt såg matte en till liten ”kotte” som hon också kände igen från i höstas. Den kom ända fram till henne i mörkret, och vår stora ”Kotte” har hon redan pratat med.
Så du har en nattsuddare till matte du med! Då skulle ni vara här tillsammans med oss, nu när det våras och blir allt ljusare för varje kväll. I dag är vi helt snöfria inne på gården, och det är bara några små vita högar kvar, av allt som var, ute på allmänningen.
Vi klarar oss nog från översvämning i Faluån, men hur går det för er där uppe som måsta ta emot all fjällsnön. Ligger Tandån nära er, så ni ligger illa till? Håller alla tassar och tummar för att ni klarar er undan vattenmassorna. Hör att oron är stor även längre ner längs Västerdalälven.
Var rädd om dig Felix, och se till att du inte får något ofrivilligt bad! Det är lite för kallt för det utomhus än.
Hälsa alla därhemma och ha det bra tills vi hörs igen. Berätta gärna hur det går med fjällfloden. Matte och bröderna hälsar också så gott!
Tassekram Triton