Ingen kan göra allt – men alla kan göra något! Jag har sagt det förr, och många med mig, men det tål att upprepas. Och det så länge en enda liten hjälplös kattunge lämnas kvar vid sommarstugan med bara ett stort fat mat!
Vi har det bra som kan krypa in i mattes sköna tröja, eller mysa på en mjuk filt på farstukvisten, när regnet öser ner och det känns ruggigt ute. Självklart med goa maten i magen för att må bra och hålla värmen i kylan.
Vi får till och med gräs från skogen att gotta oss med, men för den ensamma kattungen finns inget kvar. Den slickar förtvivlat fatet i förhoppning att någon ska ha fyllt på lite mer!!! Men fatet förblir tomt, medan magen skriker efter mat.
Nästan lika svulten var den blyga lilla ”Minstingen”, som plötsligt bara dök upp här för en vecka sedan. Jag hade precis skrivit klart om ”Lill-Kotte” och hösten, när det klirrade i en liten lerkruka mot stenplattorna.
Där satt han! Och efter ett par nätter i halmen under farstukvisten, har ”Minstingen” nu flyttat in i den tomma storstugan. Fortfarande blyg, och knappt större än den lilla prydnadskatten, men äter som en häst!
Så sommaren är kanske inte riktigt slut än, och med ”Ministingen” i storstuga ligger vi mest på gräsmattan utanför och håller koll. Plötsligt har livet blivit spännande igen för Febus och Mini-Vinnie som åter fått väktarjobb!
Fast när semestern är slut och skolorna börjar är det höst. Då ligger sommarstugeområdena öde, och vi kan bara hoppas att det inte gömmer sig någon liten medvetet kvarglömd kattunge där.
Tyvärr ser verkligheten annorlunda ut!!! Därför måste ni go´vänner, som följer mig, lova varandra att våga föra djurens talan och aldrig blunda för ett djur i nöd. För som sagt, ingen kan göra allt – men alla kan göra något
Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie
Så sanna ord ❤️❤️❤️❤️
Kramar från Signe och Anna
Stackars liten taggetott, han kände säkert att här kan jag få hjälp och mat så jag slipper svälta ihjäl. Tur att din matte har vanan inne med att hjälpa djur av alla de slag. Ni ser ju faktiskt ut att ha sommar än, det var sommar i helgen där jag var också även om det regnade en del, så var det i alla fall varmt.
Här uppe har det varit kallt om nätterna och solen kan inte värma undan dimmolnen förrän på eftermiddagen, så hösten är nog redan här och ingen sommar fick vi heller. Det har regnat varannan dag, ibland varje dag under hela denna sommar. Solen har lyst med sin frånvaro, även under regnfria dagar och inte ens matten har kunnat sitta på altanen som annars är hennes boning om sommaren. Målningen som matten skulle ägna sig åt har vi skjutit upp till nästa sommar, för man kan inte måla på vatten som matten säger.
Själv har jag behövt en regnrock, så blött har det varit när jag varit ute och strövat, ingen skojsigt alls, även spåren regnar bort om det inte varit för Kurrarna så har jag inte haft mycket att nosa på, för de verkar inte bekymra sig om lite vatten de kutar ändå, hihi.
Det där med sommarkatter, är något som retar livet ut matten, hon blir så fly förbaskad, så vore de i närheten som dumpar katterna, då ginge det inte bra. Så hon skriver med jämna mellanrum ute på nätet som just detta problem och som tur är så har hon många vänner som gör samma sak.
Ha nu en skön vecka och njut av den lilla taggetott innan han försvinner till någon vinterdvala någonstans.
Hej goa Signe och Anna!
Hoppas ni hjälper till att hålla ögonen öppna och fortsätter sprida informationen! Alla här hemma hälsar så gott!
Tassekram Triton
Hej bästa russelhund!
Tänk jag tror bestämt att det var någon av de stora ”kottarna” som lockade med sig den här lille knatten och lämnade honom här. Han är fortfarande liten, men det märks att han får äta sig mätt och det känns gott. Fortfarande lite blyg, men börjar lita på oss alla.
Håller helt och hållet med dig om att det varit den sämsta sommar i ”Tritonminnne”, och jag fyller i alla fall åtta år i oktober. Regnigt, kallt och blåsigt nästan hela tiden och knappast en enda ljum sommarkväll heller!
Det där med sommarkatter är så sorgligt, och matten din hade väl fullt upp med en stackare förra hösten. Bra att hon skriver, för det kan aldrig påminnas nog mycket om hur viktigt det är att id-märka, vaccinera och kastrera sin katt!
I dag skiner solen och det är hyggligt varmt nu på eftermiddagen. Men nätterna är kalla och förmiddagarna kulna, så visst känns det att hösten är på väg. Ha det nu så gott det går och hälsa matten och lillhussen från oss alla!
Tassekram Triton