Här är han, lillebror Febus, på toppen av sin karriär som balanskonstnär utan livlina! Men nu ska det förhoppningsvis vara slut på det gruvliga tassandet på staketnocken mot den farliga sidan.
På slutet har han varit stört omöjlig, sedan han överlistat det gamla kattstoppet och klättrat upp så fort han kommit ut. Inte för att rymma, utan bara för att ligga där uppe och stila mellan promenaderna!
Två gånger när det regnat har han tappat fästet och halkat ner på fel sida. Då har han suttit där vettskrämd och nästan kramat ihjäl matte, när hon sprungit runt och hämtat hem honom.
På slutet har det gått bra, och han har stolt hoppat tillbaka till oss, när matte lockat på honom med sin goaste röst! Och förstås givit honom pussar och massor med onödigt beröm när han kommit ner.
Men hur som helst är det för farligt, så i helgen har husse och matte rivit bort hela det gamla kattstoppet och satt upp ett nytt. Sågat, snickrat, målat och förhoppningsvis gjort 30 meter staket kattsäkert!
Och det bara för ett enda litet busfrö, då ingen av oss andra skulle behöva staket över huvud taget. Men han är ju så charmig, med sina vilda blå ögon, att han får husse och matte till vad som helst.
Nu är i alla fall de tre första varven klara, och det känns betydligt lugnare här ute på gården. För det är ju jag som har ansvaret, och jag som slagit larm, båda gångerna Febus trillat ner på andra sidan!
Inte heller vore det något större problem om han vore trygg och social som jag. Men han är både livrädd för bilar, blyg för främmande människor och allmänt känslig för de mesta.
Det räcker med att en fluga landar på honom, så rycker han till och flyger i luften. Tycker det säger allt, och det är förstås är också förklaringen till att vi är så rädda att han ska råka illa ut!
Samtidigt har vi andra haft en toppenhelg som lärlingar, åt husse och matte, bland trappstegar, målarbänkar, pytsar och penslar. Febus har däremot mest legat och hållit koll på staketet.
Innan vi satte igång med att för tredje gången kattsäkra staketet tvingades husse också ta ner vårt gamla klätterträd med klematis, som funnits här långt före oss och varit så härligt att mysa i.
Febus hade börjat använda det som språngbräda, för att komma över det gamla kattstoppet på staketet. Så nu har vi mist den trivsamma utkiksposten med, men i alla fall blivit lovade en ny!
Det heter att i brist på bröd äter man limpa. För Febus betyder det att han nu klättrat högst upp i uthuset, och ligger där och stilar, medan han kollar finurligt ut mot staketet.
Tänk ändå den som visste vad som rör sig i hans söta huvud. Det vore guld värt, för något annat än bus lär det knappast vara! Så vi bygger vidare, hoppas på det bästa, och önskar er allt gott tills vi hörs igen!
Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”
Hej Triton! Tänk att den lilla rackaren Febus satt er alla i arbete. Han är verkligen lurig den pojken. Nu får vi allt hoppas att husse och matte och ni andra pojkar lyckas göra det rymningssäkert. Man vill ju inte att det ska hända Febus något. Den stora pippin som varit hos er har väl flugit iväg när ni spikat så mycket. Jag tycker faktiskt lite synd om den då den behöver få äta upp sig och få lite hull inför vintern för att inte svälta ihjäl senare. Vi får hoppas att det går bra för den.
Många tassekramar till dig och dina småbröder
från Tusse, Zibell, Leo och matte Lotta
Lille Febus, en sån filur trots att han egentligen är blyg och rädd för många saker. Nu får vi hoppas att nya skyddet håller honom i ordning så ni slipper vara oroliga allesammans.
Men så roligt för er andra att få vara lärlingar i byggsvängen. Hoppas ingen doppade svansspetsen i Falu rödfärg.
Tassekram och nospuss till er allihop från Signe och Anna
Hej Lotta!
Ja, lillebror Febus ger oss gråa hår, som du ser på husse och mig. Fast vi kallar det för silver!!! Men som jag sagt förut är han så charmig att vi bara smälter hela familjen!
Sparvhöken hinner allt med att vara här innan vi drar i gång på morgonen. För det är så dimmigt och blött att det inte går att snickra och måla förrän långt fram på förmiddagen.
Så långt är allt lugnt, och vi hoppas nu att Febus håller sig lugn och inte hittar på något nytt bus. Ha det så gott allesammans där hemma i Fiskarbo!
Tassekram Triton
Det var som sjutton, ni har snickarbyxorna på denna vecka, ja vad gör inte dina tvåbeningar för lilla Febus, ni har nog inte tänkt på det men kanske han har cirkusblod i sina ådror, hihi. Fat jag förstår er oro, matten är likadan när det gäller mig och mina rymmartalanger, nu när hon går ut på gården utan mig så låser hon in mig, allt för att jag inte ska lyckas få upp dörren, det har hänt men bara en gång. Enligt matten är det en gång för mycket, vad hon nu menar med det…..
Jag tänker gissa på vad Febus lurar på, kan nästan slå vad om att han ligger och smider planer på hur kan ska ta sig upp på staketet, när allt är klart. Han ser så lurig ut, så det rör sig nog massor innanför det pannbenet, hihi.
Ni får ha det så mysigt nere i stora staden och med ert nya staket så kanske du får lite lugn och ro också. Hälsa tvåbeningarna så gott från mig och matten.
Russelpussar i mängd.
Godmorgon på er i Falun. Febus är en riktig liten luring, får hoppas att han inte hittar på nya hyss nu. Tur husse och matte har er som tassassistans i bygget. Här har vi bara slöat i veckan på balkongen. Ni får ha en braig vecka.
Tassekram Fia, Sture och matte Gudrun
Hej Signe och matte Anna!
Ja, Febus klarar inte av att en fluga landar på honom, men tror att han är oövervinnelig på staketnocken. Nu ligger han i alla fall och myser med oss andra på gården, medan husse och matte målar klart.
Jag uppskattar när det händer saker och vi jobbar utomhus tillsammans hela familjen. Lärling skulle jag gärna vara flera dagar, och tänk att vi alla klarade svanstippen. Fast matte hotade på skoj att använda hela svansen min som pensel!
Vackert väder utlovas och en fin-fin höstvecka med sommarväder önskar vi er!
Tassekram Triton
Hej Felix!
Jo du, här har snickarbyxorna varit på, men nu närmar vi oss målet. Och att Febus har cirkusblod i sina ådror behöver ingen betvivla. Tror faktiskt ”Mini-Vinnie” har lite av det också, men han är lyckligtvis inte lika begiven på staketet som Febus.
Kan tänka mig att du också har lite sådant där cirkusblod i ådrorna, som du drar i väg även om du håller dig på marken. Men det är ju för att du är hund och inte klättrar som en katt.
Ligger mycket i det du tror att Febus ligger och lurar på. Så har det varit varje gång vi testat något nytt. Lugnt ett tag och så plötsligt har han överlistat oss! Så nog rör det sig innanför det pannbenet vill jag lova.
Ha det så gott själva där uppe i vildmarken, och håll tassarna för att bygget här hemma håller Febus i tryggt förvar här inne på gården!
Tassekram Triton
Hej Fia, Sture och matte Gudrun!
God kväll säger jag och hoppas ni myser i sommarsolen. Myser gör vi med, när vi äntligen börjat nå målet med staketet. Här är allt lugnt och skönt, och det ser nästan ut som om till och med Febus tycker det är mysigt att slippa klättra.
En fortsatt fin vecka önskar vi er med sommarvärme ända fram till helgen! Matte och bröderna hälsar så gott!
Tassekram Triton
Ta
Hej på dig, Triton!
Febus verkar allt hålla husse och matte sysselsatta. Nu får vi se hur länge det dröjer innan han har överlistat det nya kattstoppet, för det ser ut som om han redan funderar på det. Det är nog inte så lätt för dig att vara storebror och försöka hålla reda på ”Bus-Febus”.
Här i Kalser har det nu gått åtskilliga veckor sedan vi såg vår kråkfamilj senast, så de har nog flyttat härifrån för i år. Däremot är skatfamiljen kvar, och varje gång grannkatten har varit här och jagat försöker de få den att släppa sitt byte.
I lördags morse var det en älgko med två kalvar bakom huset. De kände nog på sig att älgjakten stod för dörren.
Hälsningar och kramar till er alla från oss i Kalser!
Hej go´vänner i Kalser!
Ja, det kan jag lova att han gör. Vi har fullt upp att hålla koll på honom, och han har redan testat och överlistat oss, så husse tvingats dit med en ribba till.
Men nu känns det ganska ombonat och tryggt, även om man aldrig kan vara riktigt säker när det gäller vår älskade Fe-bus!
Ledsamt att kråkfamiljen flyttat, men ni har i alla fall skatorna kvar. Och sedan att få se en älgko med två kalvar bakom huset slår väl allt!!!
Ha det nu så gott tills vi hörs igen. Vi tar det mest lugnt för matte har haft migrän! Ha det så gott tills vi hörs igen hela familjen!
Tassekram Triton
Tjena Triton!
Va spännande Blogg du hade nu då..jag har svårt att vänta tills nästa gång du skriver.Så busig din lillebror är..han har lärt sej av fåglarna,de flyger upp och ner från ert staket..och han gör lika.Tack för dina rader som alltid underhåller mej.Glad blir jag! Hälsa matte att hon kryar på sej!
Hej Maya och matte Lena!
Ja, Febus är ett busfrö och vår alldeles egen Emil, fast vi inte bor i Lönneberga! Nu hoppas vi målet är nått och bygget står rycken för Febus attacker från alla håll.
Han har säkert lärt sig av fåglarna, för när han var liten trodde han att han var en fiskmås. Han kan inte heller jama som en katt utan låter som en mås!
Hur som helst känns det bra att mina rader underhåller er och gör er glada! En riktigt fin vecka önskar vi er!
Tassekram Triton