Fast jag var hemma i går, när bröderna var på kattutställning, blev jag ändå en vinnare! Mina rara blogg- och utställningsvänner, Britt-Inger och Hans från Gävle, hälsade på bröderna i burarna och hade med sig en den sötaste lilla ros i kruka till mig.
De vet att jag älskar rosor och har sett mig på sämsta tänkbara humör i utställningsbur. Därför vet de också att jag inte klarar av det, och ville uppmuntra mig med min älsklingsblomma att ”gnaga” på. Tänk att det finns så hjärtevarma människor!
Britt-Inger avslöjade för matte att de blivit lite kära i mig när de var hit på Triton-dagen i somras. De älskade när jag svarade på dras hälsning, med att lägga huvudet i deras händer, och ville därför överraska med en blomma när jag inte fick någon rosett.
Rosetter kommer det däremot att handla om i morgon, då den riktiga bloggen om brödernas äventyr i helgen kommer en dag för sent. Måste bara få berätta hur stort det kändes att bli ihågkommen fast jag inte var med. Nu ska jag sätta tänderna i rosen och stjäla mig ett par blad!
Sicken tur du har som fått dig en ros, då blev du inte lottlös du heller när den däringa utställningen var. Min matte och du har samma åsikt om utställningar, hon tycker att det är skräp av värsta sort men hon har inga bra erfarenheter av sånt, fast hon aldrig varit utställd bara utskälld, hihi.
En jättefin ros var det du fick, skulle inte ha något emot en sån själv men jag äter inte sånt men väl luktar på dem som Ferdinand gjorde, matten skrattar åt mig när jag inte kan låta bli blommorna i krukorna på trappen. De som hon tar in när det ser ut att bli kallt under natten. De luktar och jag kan inte motstå att snosa på dem, hihi.
Du får ha det så skönt, här blåser det isbjörnsvindar idag och nu ikväll känns det som det tänker bli snö, skönt när man kommer in och kan sätta sig framför värmeblåsaren som sitter på väggen.
Russelpussar i mängd från ett mycket blåsigt fjäll!
God kväll Felix!
Visst var det rart av mina vänner att komma ända från Gävle för att stötta bröderna på utställningen och skicka mig en ros. Måste erkänna att jag blev jätteglad, även om husse och jag hade en heldag i trädgården.
Matten din och jag har tydligen lika svårt för utställningar, fast för min del är det buren som ger mig panikkänslor och får humöret att rusa iväg. Då är det betydligt roligare att gå omkring ner mot stan och hälsa på alla jag möter!
Jag är nog lite Ferdinand jag med, för jag luktar, njuter och äter så försiktigt på rosorna att de varar jättelänge. Skulle aldrig drömma om att liksom bara tugga sönder alltihop. Nej, jag tar bara de spädaste bladen som en vitamininjektion då och då.
Blåser kallt här med i dag, och i morgon ska jag upp och rapportera vad jag fått veta om brödernas bravader i helgen. Spännande läsning vågar jag lova, och i natt ska vi upp och kolla på månen! Tills vi hörs, må så gott!
Tassekram Triton