Det började bra men slutade i ”kattastrof” när ”Mini-Vinnie ” i helgen visade upp sig som junior på sitt livs första kattutställning! Domaren vägrade nämligen godkänna hans färg, som är unik och gör honom till den han är.
I stamtavlan står att han är svart golden shaded, precis som sin mamma, men det tyckte domaren inte alls. Så det blev ett herrans rabalder, med spring mellan olika domare, då ingen vågade avgöra hans färg.
Det slutade med att ”Mini-Vinnie” föll på färgen och domaren rekommenderade DNA-test för att få klara besked. Problemet är tydligen att han är både silvrig och guldig, och den färgen finns inte i domarnas bruksanvisning.
Jag som storebror tycker förstås DNA-test låter lite väl häftigt att ta till för att bestämma färgen på min minstebror. Dessutom ändrar han fortfarande färg hela tiden, så det får nog bero till fram på höstkanten.
För oss är ”Mini-Vinnie i alla fall det finaste som finns, och bortsett från färgen fick han idel lovord även av domaren. Det började med att han inför publik berömde hans vackra gröna ögon och talade om att han gillade hans härliga kropp.
På bedömningssedeln står excellent på allt från topp till tå, om det inte varit för det där med färgen! En färg som många i publiken älskade och ville titta närmare på efter ”Mini-Vinnies” utflykt under armen på domaren.
Tur att jag inte var med för då hade jag nog satt stopp för tokigheterna. Ställa till ett sådant väldans rabalder för en färgklick var väl ändå i överkant. Det var ju ”Mini-Vinnies” första utställning och allting!
Men han hängde snällt med mellan domarna, som rynkade pannan och gnuggade sig i ansiktet i sina försök att komma på någon vettig färg åt honom. Men det misslyckades trots allas ansträngningar och slutade med med tipset om DNA-test.
Nu brydde sig ”Mini-Vinnie” mindre om det här med färgen och att han inte fick någon rosett. Matte adopterade i stället en liten tigerunge, för en slant till Gävle katthem, som minne åt honom från premiärutställningen.
Tur i oturen hade han också och fick en jättesöt liten Doriz från Sandviken som burgranne hela dagen. Hon tog sitt första cert i konkurrens som hette duga, och matte och ”Mini-Vinnie” fick vara med och gratta den rara sötnosen!
Speciellt roligt var det förstås eftersom det visade sig att Doriz och hennes matte följde min blogg och liksom hade hängt med ”Mini-Vinnie” på nätet sedan han var liten. De hade till och med vunnit en av mina utlottade pälssvansar!
Det var ett tag sedan nu, och det kanske är dags att lotta ut några fler. Matte träffade faktiskt snälla Sussie från MeKatt på utställningen, och hon lovade ställa upp! Så jag lär kunna lotta ut några pälsmjuka vårsvansar att leka med inom kort.
”Mini-Vinnie” tog lyckligtvis utställningsrabaldret med ro, och som den ”cooling” han enligt domaren var, passade han på att ta sig en ”tuppis” i buren. Lika söt som alltid, inlindad i svansen och med den rosa nosen rakt upp.
Och han behövde sannerligen passa på att sova ut lite inför kvällens äventyr hemma på gården. Där har han hittat något nytt och spännande som fångar hans intresse, men det håller jag för mig själv och sparar till nästa vecka!
Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”
Ojoj hur det kan gå.Men som du säger han är ju den sötaste mini-Vinnie ändå.Det är som oss människor färgen har ingen betydelse.Det är hur vi är som människa som räknas.Och han är ju den sötaste lillebror ni kan ha.
Hihi jösses vad domarna funderar 🙂 härliga bilder. Som du säger , vilket rabalder för en färgklick . Kram till värdens godaste o finaste vinnie
Ja, se utställningar och domare de är allt ett släkte för sig själva, en av de jyckar som var här före mig fick exselent men med nedslag för han var för mjuk i pälsen, matten blev så fly förbaskad att hon tog med sig mjukisen och åkte hem Sen lovad hon dyrt och heligt att aldrig mera ställa ut någon hund och det har hon hållit, hon säger att en domare är inte lik en annan, de har alla en hel hoper med fnurriga idéer, så det både räcker och blir över, hihi. Jag och matten tycker i alla fall att Mini-Vinnie är så söt som socker och vi struntar i vad några struttiga domare tycker, de är säkert färgblinda hela högen. Hoppas att ni har gullegullat ordentligt med Mini-Vinnie efter de nesliga domarnas utlåtande. Du och dina brödet är de sötaste katter som finns och hör sen.
Här går jag och väntar på sol och värme, båda tycks lysa med sin frånvaro om man inte räknar de små snuttiga soltittarna förstås. Hoppas att ni har bättre väder nere i stora sta’n än vi bjussats på. Ha en härlig vecka och sköt nu om varandra på bästa sätt.
Russelpussar i mängd.
Oj, oj så det kan gå! Att domarna inte fick nå´n rätsida på färgen bevisar ju att Mini-Vinnie är HELT UNIK och borde ha fått två rosetter! Ni är världens finaste katter alla fyra! Ha det nu så bra i veckan hela familjen!
Kram från Sputnik och Inger
Men vilka tokigheter med ”fel färg” o DNA prov där fick tydligen domarna något att bita i!! Hoppas det löser sig och Mini-Vinnie slipper lämna något prov och blir godkänd ändå så superfin som han är!! 🙂
Ha en bra vecka önskar vi er alla!
Tassekramar fr Felix & Felicia
Du är bäst och vackrast. Så tokigt det blev. Blir lite irriterad på domarna att dom inte tänker på att du är ungkatt ännu och inte växt färdigt i din färg. Strunta i DNA tycker jag om det inte är så att du och matte är jätte intresserade av utställningar. Men du väcker stort intresse var du än visar dig och det är bästa betyget eller hur:)))))
Men han är bara för söt! Klart han ska ha en egen Vinniefärg! Eller menade domarna att han hade ”fel” pappa på pappret därför DNA-test? Att inte hans färg borde ha blivit så med de föräldrar han har på papper…Lite kul att de fick något att ”bita” i! Hemma härjar de små F-en jag har! Flamman hoppar från soffan till högst upp på bokhyllan, Flisan springer runt med dörrmattan! Jaja, varför ska den ligga vid ytterdörren hemma hos oss för att den ligger där hos alla andra! På valborg hade vi intressant besök på gården! Lite småläskigt! Fundrade över varför måsarna lät så innivassen illa! Vad får jag se på staketet?! Nu är jag ingen fågelexpert men i mina ögon var det en duvhök!!! Vänder mej om för att hämta kamera, då flög den med måsarna efter! Å kvar på gården var en igelkotte! Tur jag gick o tittade! Ha så härligt alla hemma hos er!
Jag hoppas att Winnie behåller sin egen färg och skapar nåt nytt för domarna att ta hänsyn till ! För han är ju helt unik och väldigt vacker i sin silverguldiga päls.
Hej Vivianne!
Tack Vivianne, du har så rätt. För oss är ”Mini-Vinnie” inte bara världens sötaste utan världens goaste med! Det finns bara en som han, och det ska igen domare ändra på!
Tassekram Triton
Hej Ulrika!
Jo du, det var värst vad ”Mini-Vinnie ställde till det för den samlade domarkåren. Rena skådespelet för publiken och mardrömmen för matte som var rädd att minstingen skulle bli skräckslagen under armen på domaren. Nu brydde han sig inte alls men var förstås glad att få krypa tillbaka in i mattes trygga famn.
Vi lovar alla krama honom från dig bästa ”gammatte”!
Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie!
Hej Felix!
Måste säga att jag håller med dig och vägrar på det bestämdaste sätta min tass i en utställningsbur mer. Det är alldeles för många konstgjorda medikamenter inblandade för att ge en ärlig bild av någons päls! Vår ”Mini-Vinnie” är det bästa vi har, och jag kan lova att vi struntar fullständigt i om några domare tycker att han har fel färg.
Kan lova att vi har gulle-gullat med honom, och vågar dessutom lova att han har andra mycket hälsosammare naturnära intressen än att sitta i en bur och behaga en stelbent domarkår. Vi ska nog ge dem på nöten utan DNA-test ska du se vännen.
Solen och värmen väntar vi är nere på också, men får göra det bästa av situationen. Ha det så bra det går där uppe och sköt om er ni med!
Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”
Hej Sputnik och Inger!
Tack för det rara vänner! Visst är ”Mini-Vinnie” unik, inte bra till färgen. Ni som hängt med minns väl hur liten och väldigt speciell till sättet han var från början.
Håller med er om att han är så unik att han borde fått två rosetter. Men han fick ju en liten tigerunge och Gävle katthem en välbehövlig liten slant! Ha det nu så bra ni med, så hörs och ses vi snart igen!
Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie
Hej Felix och Felicia!
Tokigheter var just rätta ordet, och någon DNA-test blir det då inte för vår älskade ”Mini-Vinnie”! Känner mig alldeles säker på att det löser sig till det bästa ändå och att vi får ge domarkåren på nöten. ”Mini-Vinnie” är vår minstebror och världens underbaraste varelse som den han är idag!
Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”
Hej Anja!
Håller med dig om att ”Mini-Vinnie” är både bäst och vackrast. Duger han inte åt domarna, som han är, får det vara med utställningar för både honom och mig. Matte är ändå bara med för att träffa gamla bekanta och ha lite trivsamt med kattvänner. Så allt vad DNA-test heter struntar vi i här hemma hos oss. Alla älskar det lilla ”kärleksknytet” och att han trivs och mår bra betyder allt!
Tassekram Triton med bröderna Atemis, Febus och ”Mini-Vinnie”
Hej KH!
Visst är ”Mini-Vinnie” för söt, och klart att han ska ha den färg han har! Han har rätt både mamma och pappa, fast färgen han fått finns inte med i domarnas bruksanvisning än… Men den är på väg att godkännas och komma starkt i utlandet! Tyckte faktiskt att det var lite härligt att se domarna bli så hjälplösa som de blev av vår minstebror.
Härligt att höra att det är full fart på dina småttingar och att du lyckades rädda den lila ”kotten!
Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”
Hej Lotta!
Tack för dina rara ord, och var så säker på att ”Mini-Vinnie ska behålla sin färg. Domarna kommer säkert snart att tvingas godkänna färgen, som vi precis som du och jättemånga andra tycker att är jättevacker. Vi håller tummarna och önskar dig en fortsatt fin vecka tills vi hörs igen!
Tassekram Triton, Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”
Sicket rabalder för lite färg. Tur att Mini-Vinnie är en cooling, det är bergis du som lärt upp honom Triton .
Ha en fin vecka!
Gos med nos från oss
Hej Nina och de dina!
Tack för de orden! Du ska veta att de värmde mitt storebrors-hjärta. Jag har försökt på bästa sätt att med mjuk tass göra ”Mini-Vinnie” till en lugn och trygg liten grabb. Det lilla knytet är värd all beundran som klarade av rabaldret! En fin vecka önskar vi alla här hemma er tillbaka!
Tassekram Triton, Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie!
Men så tokigt… Så vacker misse så man blir andlös och så ”finns” inte färgen… Det där med utställningsbedömningar kommer jag nog aldrig att förstå Tur att mini-Vinnie är en cool cat
Hej Anna!
Håller fullständigt med dig om att det där med utställningsbedömningar blir man aldrig riktigt klok på. Därför har jag satt ner tassen och talat om att jag aldrig mer sätter mig i en utställningsbur. De har förstås husse och matte accepterat, för de är inga utställningslejon de heller.
Men det är faktiskt bra social träning, och det var därför matte och ”Mini-Vinnie” i all hemlighet for till Sandviken i helgen. Och han tyckte faktiskt det var helt ok, trots rabaldret med färgen, och var på lekhumör till tusen när de kom hem!
Men visst tycker han det är mycket mer spännande att vara riktig katt här hemma i trädgården. Det lovar jag berätta mer om på söndag! Tills dess en fin vecka önskar vid dig!
Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”!
Tassekram Triton med brö
Hej Triton! Jag blev så upprörd när jag läste om dom där domarna på utställningen. Minstebror Vinnie är ju något av det finaste som finns eller hur? DNA-test är ju löjligt. Man är ju alla olika till färgen och som någon skrev så har han ju inte vuxit klart ännu. Det hinner säkert hinna hända mycket med färgen innan han har blivit stor.
Tassekramar från Tusse, Zibell, Leo och matte Lotta
Hej hela familjen i Fiskarbo!
Förstår att du matte Lotta blev upprörd för det blev vi här hemma med. ”Mini-Vinnie” har ju både silver och guld, och även om det är ovanligt så finns det faktiskt några fler sådana här och ute i Europa. Och faktiskt är den här ljuvliga färgen på väg att bli internationellt godkänd!!!
Nu sörjer vi inte för det som hände i helgen, för det finns det som ör mycket viktigare här i livet för ”Mini-Vinnie”! Kolla bloggen i morgon söndag så får du se vad han sysslar med när han mår som bäst!
Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”
Förstår tanken med utställningen Men nu blir det kanske inte mer sånt? Ni får vara sociala med kottarna istället
Hej Anna!
Det där med utställningar är egentligen ingenting för oss! Vi är riktiga katter med en gård att ta hand om, och jag har redan bestämt sagt ifrån att jag aldrig sätter mig i en utställningsbur igen. Men visst kan det vara bra att träffa mycket folk och många djur, och ”Mini-Vinnie” verkade tycka det var riktigt spännande.
Men nu är det sommar och vi har ”kottarna” här hemma att ta hand om! Sedan väntar förstås några skogspromenader, stadspromenader och min egen ”Liten öppen trädgård, sista söndagen i juli! Så nu väntar vi bara på att solen och värmen ska infinna sig, och en riktigt fin sommar önskar vi dig!
Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”