Månad: april 2015

En humla gör ingen sommar. Men den räcker kanske för att ”Mini-Vinnie” ska lämna humlorna i fred framöver. För veckans jaktlycka slutade olyckligt med både stor tass och svullen kind.

Ont gjorde det också! Så det var en brydd liten jägare som förtvivlat undrade vad som hänt. Matte räddade i alla fall snabbt undan den chockade humlan i en blomkorg.

Efter några snabba ryck och envist slickande av tassen, smög ”Mini-Vinnie” in och lade sig i favoritfåtöljen. Där kunde matte snart kolla upp att han inte svällde upp på några farliga ställen. Svullnaden kommer snabbt och det är viktigt att hålla koll på andningsvägarna efter bett och stick av humlor och getingar. Oftast går det bra men blir katten allmänpåverkad bör kontakt tas med veterinär.

Det här gäller förstås både hund och katt, och så här på våren är det viktigt att husse och matte är på hugget. För huggormen har vaknat och vill inte bli störd på sin soliga sten av en tassande katt.

Ormbett är både farligare och gör mer ont än insektsbett. Det är också viktigt att katten hålls lugn och i största möjliga stillhet. Den kan till och med behöva läggas in för vård på smärtstillande och dropp!

Här hemma repade sig ”Mini-Vinnie” snabbt efter humlebettet och ville ut redan under kvällen. Så och i flera timmar låg han sedan väl omhändertagen av storebror Artemis på farstukvisten och bara njöt.

En himla tur att det gick så bra och att han inte blev fullständigt vettskrämd. Nästa dag var han som vanligt igen och hade ha fullt upp att håll koll på mig och mitt frossande i blomurnorna.

Med humlebettet tog trädgårdsarbetet ett steg tillbaka. Veckan som började så bra med sol och värme, fortsatte med blåst och kyla, regn och rusk. Aprilväder kallas det visst och är en del av livet.

Därför nöjer jag mig med de rosor och penséer vi hann sätta ner och ser framåt emot Valborgsmässoafton. Den finaste av vårliga aftnar om vi alla enas om att fira utan privata smällare, raketer och fyrverkerier!

Inför Valborg och alla brasor som ska tändas vill jag också vädja till alla eldare att flytta mindre brasor en bit och röra om försiktigt i alla stora. Många små rara igelkottar riskerar annars att bli grymt levande stekta.

Det här gäller förstås också alla, som när det nu regnat, vill passa på att elda upp sina gamla löv- och rishögar i trädgården. Förvissa er om att det inte ligger någon liten försvarslös ”kotte” och sover i höstskräpet.

Vi måste alla hjälpas åt att skydda det lilla taggiga urdjuret som är det finaste av vänner. Vi börjar vänta på vår ”Kotte” medan det fortfarande är vinter, och det bästa med våren är när han kommer smygande i mörkret.

Det gjorde han för ett par veckor sedan, men har på slutet varit ute på friarstråt i ett par dygn. Så nu väntar vi troget vid kottehålen under staketet på att den lilla vädrande nosen ska titta in igen.  

Kattmat och pannkaka serveras tillsammans med friskt vatten, och det är bäddat med halm både i ”kottehuset” och under farstukvisten. Vi vet att ”kottarna” levt sig i miljoner år, men blir ändå lika oroliga när han är ute på äventyr.

För utan ”Kotte” ingen sommar, och vi bröder instämmer i det matte säger varje år. Lycka är att ha en ”Kotte” som tultar runt i trädgården om kvällarna och nätterna!

Tassekram sibiren Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”

God söndag på er alla nya och gamla vänner. Det är jag som är sibiren Triton och den som håller koll! Tillsammans med mina bröder hoppas kunna sätta guldkant på era helger framöver på den här adressen.

Vi kommer närmast från Dalarnas Tidningar, där jag bloggat varje vecka sedan jag kom till Falun för drygt fem år sedan. Nu vidgar jag mina vyer, flyttar hit och blir ”mittmedian”!

Här hoppas jag hitta nya vänner upp över landet, samtidigt som jag förstås håller alla tassar för att mina gamla trogna följer med. Lite pirrigt känns det, men jag hoppas vi ska trivas med varandra.

För Veckans Triton kommer alltid att vara Veckans Triton. En blogg med målsättning att inspirera, sprida glädje och på ett lekfullt sätt lära ut kattvett så att alla får det bra.

Min närmaste medarbetare är broder Artemis, som också han är en sibirisk katt på snart fem år. Han är den lite blyge och försiktige, som tänker efter före och inte gör några stora misstag.

Söt och rar som en kattunge tassar han genom livet med egentligen bara två fiender. Sopbilen som kör sopor och sopbilen som sopar gatan! De får honom att fly in i skyddsrummet under pläden i soffan.

Ett par åt yngre är yrvädret Febus av syskonrasen neva masquerade. Den mest utmärkande för honom är de busiga blå ögonen, tillsammans med att han är jättesnäll och vig som en cirkuskatt!

De första två åren flög han både högt och lågt, och var på rymmen så fort vi andra vände ryggen till. Sedan satt han förtvivlad utanför staketet och väntade på att vi skulle hämta hem honom.

Men så i höstas kom dådet lilla kärleksknytet ”Mini-Vinni”, som han tog till sitt hjärta direkt. Och från den stunden är Febus den bästa tryggaste storebror en liten minibror kan få.

Det finns inte på kartan att han skulle klättra över staket och lämna sin älskade ”Mini-Vinnie” i sticket. De tu är ett, precis som broder Artemis och jag! Och till veckan stundar efterlängtat trädgårdsarbete för hela familjen.

Mer om det nästa söndag, men först veckans glada! Det är att den här lilla söta kattpojken, som suttit hemlös hos polisen och tack vare mattes engagemang och inlägg på facebook fått ett tryggt kärleksfullt hem.

Han kalIas numera Prinsen och i veckan var han till veterinären för att bli kastrerad, id-märkt och vaccinerad. Nu har han fått ett tryggt och kärleksfullt hem hos ett underbart pensionärspar och 21-åriga katt-tanten Bobby!

Med ”lyckoprinsen” och den här lilla blyga blå skillan tackar jag för mig och önskar er alla en solig vecka tills vi hörs igen nästa söndag. Håll utkik då, för jag har mycket förtälja inför Valborg och första maj!

Tassekram sibiren Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”

 

 

 

 

 

Titt-ut på er allesammans! Nu stundar vårpromenadernas tid, och här kommer jag som bäst tassande i korsningen mellan Sturegatan och Berghauptmansgatan hemma på Elsborg.

Titt som tätt möter matte och jag leende människor som stannar upp och morsar på matte medan de gosar med mig. Det händer nästan aldrig på vintern, då alla bara skyndar förbi och knappast ser mig.

 

Men nu är det toppen att göra stan med nya bekantskaper och träffa gamla vänner. Jag skulle gott kunna vara ute och tassa omkring med husse och matte hela dagarna.

Behöver bara höra någon av dem röra vid kopplet och selen, så kommer jag direkt även om jag ligger och sover på övervåningen. Problemet är bara att alla småbröderna också älskar att tassa ut på promenad.

 

Så när jag är ute sitter de som blommor i den tomma urnan, eller busar med varandra, och väntar på sin tur. Det är jätteviktigt att jag som är äldst får gå först och ”Mini-Vinnie” som är yngst vänta till sist.

Jag kan bara beundra det lilla underverket, som själv stoppar in huvud och tassar i selen precis som vi storebröder gör. Och sedan tassar han i väg med svansen i vädret som han aldrig gjort annat.

 

 Han är verkligen världens goaste minibror. Så pigg och glad och så nyfiken på allt! Här hemma är det just nu ”kottehuset”gullplutten håller koll på, då han känner att någon sover därinne om dagarna.

Han är så intresserad av att få se vad det är för figur men har hittills bara sett ”Kotte” från fönstret. För ”Mini-Vinnie” är för liten för att vara ute i mörkret, och ”Kotte” har väldigt sena vanor.

 

 Det händer mycket nu, och en del går faktiskt över mitt förstånd. Men faktiskt är det så att det i dag, den 12 april 2015, efter drygt fem år är sista dagen jag skriver på dt.se

I morgon stängs bloggportalen här ner för gott. Men lugn det är ingen fara med det! Jag är nämligen är en av de få utvalda, av dt:s 150 bloggare, som fått erbjudande att flytta med till mittmedias nya portal.

 

Min blogg, Veckans Triton, håller som bäst på att exporteras dit, och min nya adress blir http://blogg.mittmedia.se/triton  Förhoppningsvis ska portalen öppnas redan i morgon, men det kan dröja någon dag innan allt fungerar fullt ut.

Så håll ut, för sedan ska det garanterat bli både lättare att säkrare att komma framtill mig. Och bästa vänner, spara och hjälp mig sprida den nya adressen, så vi slipper tappa bort varandra.

Tassekram sibiren Triton med bröderna Artemis, Febus och lille Vinnie

Glad Påsk och inte en smällare så långt örat kan nå. Halva påskhelgen redan är passerad och det enda vi hör stor- och lillpippis glada kärlekskvitter i vårsolen.

Kanske har budskapet, om hur illa det eviga smällandet gör både vilda och tama djur, äntligen nått fram. Välkommet i så fall och Inte en dag för snart!

Här hemma har vi hittills mest lekt oss genom påsken hela familjen. Eller rättare lille Vinnie medan vi andra gladeligt nöjt oss med att vara uppskattande publik.

För han som aldrig rört en blomma, och varit så försiktig med allt, blev som stolletokig av fastlagsriset. Fjädrarna väckte en sådan lycka hos vår goaste minibror att vi måste låta honom hållas.

Sedan den bastanta krukan med ris och fjädrar kom ut på farstukvisten har lille Vinnie knappast haft en lugn stund. Han har hämtat, burit omkring och ”dödat” fjädrar på löpande band.

Så lycklig som han varit, och fortfarande är, har ingen av oss hjärta att stoppa honom på hans jägarstråt. I början försökte matte samla ihop fjäderresterna, och knyta tillbaka dem i riset, men gav snart slaget förlorat.

Efter någon dag nöjde nämligen det lilla busfröet sig inte längre med bara fjädrarna! Då började han i stället dra ur kvistarna en efter en och gav sig inte förrän hela buketten följt med ut på gården.

Där ligger den nu och blir plundrad på den ena fjädern efter den andra, fast det bara är halvtid för påsken än. Men vad gör väl det då vår minibror strålar av lycka efter att ha ”dödat”, som för honom betyder delat, jättemånga fjädrar.

Och många färggranna ”byten” har vår allvarlige storviltjägare fortfarande kvar att jobba med. Så påsken är räddad, och med det önskar alla vi här hemma alla er där ute en riktigt trivsam fortsättning på helgen!

Tasssekram sibiren Triton med bröderna Artemis, Febus och lille Vinnie