Hu då, det här stället tycker jag mig känna igen från i fjol! Det är här man somnar, tappar minnet och vaknar några tänder fattigare. Tro om jag skulle försöka mig på att smita ut innan min veterinär ”Tand-Per” kommer in.
Matte har berättat att hon gjorde det en gång, efter att ha fått bedövningssprutan, och lämnades ensam att vänta på tandläkaren. Modet svek och i ett obevakat ögonblick smög hon ut och sprang iväg från mottagningen.
Men för mig hann det bara bli en tanke innan en leende ”Tand-Per” dök upp i dörröppningen. Han tycker att jag är lite rund och ville kolla att jag andades lätt och lilla hjärtat pickade som det ska.
Allt lät bara bra och innan jag visste ordet av hade han smugit in sprutan med lugnande i nacken på mig. I nästa stund satt jag på vågen, som i vanlig ordning talade sitt tydliga språk. Fast då orkade jag inte längre bry mig.
”Tand-Per” säger ingenting, men han tycker jag väger lite mycket, och nu hade jag dessutom gått upp några hekto. Men jag är stor också, och det är bra att ha lite att ta av när jag nu fått den här elaka sjukdomen forl.
Redan vid förra veckans kontroll kunde han mer eller mindre konstatera att minst ytterligare en tand i underkäken angripits. Röntgenplåtarna visade på ett par till, men det minns jag ingenting av för då sov jag redan.
Matte var med och fick med egna ögon se att hennes misstankar var besannade. Tre tänder van angripna på vänster sida, medan höger fortfarande såg fin ut. Men matte har fått order om att hålla koll även där, så att eventuellt framtida angripa tänder tas bort!
En tandexpert lär på ett enkelt sätt ha förklarat, att forl är som karies fast sjukdomen äter upp tänderna inifrån. Det blir alltså så stora hålrum inuti, att tanden bryts av vi tandköttskanten och pulpan blottas. Det gör lika ont hos oss katter som hos er hussar och mattar!
Nu längtar jag efter att kunna festa på fredagsräkorna, även om jag har bråttom och de är kalla. Det var så matte upptäckte att någonting var fel, då jag lät grymt illa efter att ha fått en kall räka på den elakaste tanden.
Nu är den och ett par till väck, och jag ser fram emot en härlig vår och sommar. De här dagarna efter operationen har varit lite jobbiga, men jag har i alla fall sluppit ta smärtlindrande medikament, då matte skämt bort mig med ”konvalescensmat” i spruta.
Så inget ont som inte har något gott med sig. Och det stämmer till fullo på min solskenshistoria i bloggen idag! Den handlar nämligen om den här lilla söta duvfröken, som en kväll för ett par månader sedan räddades till livet av matte.
Hon hade då suttit instängd i två dygn ovanpå grannens braskamin dit hon trillat via skorstenen. Ute rådde full snöstorm, så hon fick vila ut i en av våra kattburar. Och efter en natt med näringslösning, mat och vatten släpptes hon fri när det ljusnat nästa dag.
Innan dess fick hon smeknamnet ”Kamina” och matte bad henne komma tillbaka om hon blev hungrig och behövde hjälp. Hon tog matte på orden, och återvände på eftermiddagen dagen därpå. Sedan dess har hon stannat kvar och hänger till och med oss ut på våra promenader.
Och inte nog med det! Det har nämligen visat sig att ”Kamina” har fästman! En stilig svart duvkarl som helt naturligt fått smeknamnet ”Sotis”. De är så kära och han uppvaktar henne så fint med att dansa runt. Så månntro om vi inte har småttingar att vänta snart!
Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och lille Vinnie
Så bra att allt gick väl. Kan bara föreställa mig hur ont han hade … usch och ve. Jag tycker din blogg är så härlig att följa trots att jag inte har någon sibbe (dottern har en och vi har honom ibland, är så roligt de gångerna). Fast i vår situation passar inte katter så bra, och då får vi njuta av äventyr med Triton och hans bröder, och mest av allt förstås av Pixel (dotterns katt) när vi får ha honom här. Härliga katter!
Hej Leena!
Tack för dina varma tankar och så roligt att du tycker om oss sibirier. Visst är vi lite speciella om jag får säga det själv.
Vi här hemma lovar göra vårt bästa för att vara dina glädjespridare på nätet mellan varven du få ha din dotters Pixel hos dig.
Hälsa Pixel och ha det nu så bra tills vi hörs igen!
Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och lille Vinnie
Så skönt att du mår bra igen hoppas det dröjer med tand elände för lång tid vi håller alla tassar och tummar för dig. Då får vi hoppas på små duvungar snart då. Ni får ha en fin vecka och hoppas på solen ska titta fram.
Tassekram från Fia, Sture och matte Gudrun
Hej Fia, Sture och matte Gudrun!
Tack snälla rara ni! Nu börjar jag må bra igen och hoppas jag slipper bli sövd på jättelänge. Det tar sin tid att repa sig och komma igång på riktigt för en ”gammal” man som jag!
Visst är hon väl för söt ”vår” lilla ”Kamina! Och de är så söta tillsammans hon och hennes stilige ”Sotis” Vi kan sitta hur änge som helst och kolla på dem.
Det behövs någonting upplyftande att titta på när vädret är så erbarmligt blött och tråkigt. Men till påsk har det i alla fall utlovats lite sol!
Så en trevlig vecka, tills vi hörs i påskhelgen, och en Glad Påsk-hälsning lite i förskott till er alla från oss alla!
Tassekram Triton, Artemis, Febus och lille Vinnie
Hej Fia, Sture och matte Gudrun!
Tack snälla rara ni! Nu börjar jag må bra igen och hoppas jag slipper bli sövd på jättelänge. Det tar sin tid att repa sig och komma igång på riktigt för en ”gammal” man som jag!
Visst är hon väl för söt ”vår” lilla ”Kamina! Och de är så söta tillsammans hon och hennes stilige ”Sotis” Vi kan sitta hur änge som helst och kolla på dem.
Det behövs någonting upplyftande att titta på när vädret är så erbarmligt blött och tråkigt. Men till påsk har det i alla fall utlovats lite sol!
Så en trevlig vecka, tills vi hörs i påskhelgen, och en Glad Påsk-hälsning lite i förskott till er alla från oss alla!
Tassekram Triton, Artemis, Febus och lille Vinnie