Plötsligt dök den upp från ingenstans! Satte sig på dörren och kollade att allt var i sin ordning. Kikade in på husse och matte, och väntade på att få en godbit serverad ut handen.
Vår trogna talgoxe som varit på ”semester” med fru och barn hela sommaren. Nu kom den tillbaka och gav oss en föraning om vad som komma skall. Och jag är säker på att den vet vad den talar om.
Visst är det märkligt att en liten talgoxe kommer och berättar att snart är hösten här. Lika märkligt som att vår älskade ”Kotte” i år tackade och tog farväl på precis samma dag i almanackan som i fjol.
Naturens under skulle jag vilja kalla det. Och visst har vi haft en solig sommar som på dagarna dröjer sig kvar. Men så fort solen går ner och mörkret lägger sjunker temperaturen, och på natten blir det riktigt kallt.
När vi började kolla runt i trädgården efter talgoxens första besök kunde vi inte längre blunda för att en del sommarblommor gått ut och hade gjort sitt för i år. Så en första gallring bland krukor och klippning av buskar har vi bröder hjälpt till med den här veckan.
Det är alltid lika spännande och luktar så gott av gammal jord och kvistar i den gröna säcken, som vi får busa i tills den körs vidare till tippen. Artemis kryper in i säcken så fort den kommer fram, och det är ett under att han inte följt med som skräp.
Veckans glada är annars att den blyga kattflickan, som vi haft här i flera månader, fått ett nytt tryggt och kärleksfullt hem. Varken matte, djursjukhuset eller polisen kunde tyda id-märkningen, och ingen efterlysning som stämde fanns att hitta någonstans..
Inte heller hörde någon ägare av sig trots att mattes upprepade annonser. Däremot kom flera ägare till andra bortsprungna katter och tittade. Men ledsamt nog var det alltid fel katt!
Matte har under de här månaderna fäst sig otroligt vid den blyga kattflickan som bara litat på henne. Och när det såg som mörkast ut att hitta ägaren, tog ödet saken i egna händer.
Av en händelse stötte matte ihop med en god vän hon inte sett på år och dag. En vän som för många år sedan tog en hemlös katt, och gav den ett paradis på jorden efter flera hårda år på luffen.
Den katten är borta sedan länge, men mötet ledde till att husse och matte i fredags kunde köra kattflickan till sitt nya hem. Till lycka för oss alla, då hösten närmar sig och det som sagt redan börjat bli rått och kallt om nätterna.
Medan jag skrivit har dimman lättat och solen strålar från en klarblå himmel. I trädgården där jag sitter med arbetsmaskinen surrar humlor och bin som om det vore mitt i sommaren.
Men talgoxen kommer titt som tätt, och jag vet att den har rätt. Så det är bara att passa på att njuta av de här sista varma sensommardagarna!
Tassekram sibiren Triton med bröderna Artemis och Febus