Ho-ho se upp för berguven!

Ett varningens ord är på sin plats! Gruvuven flyger lågt över Falun medan lillebror Febus ”flyger” högt.

En smått oroväckande upptäckt när det börjar mörkna om kvällen och uvfadern är på jakt efter mat.  Vi vet att han har en familj att försörja i Stora Stöten, och inte drar sig för att ta en katt.

Den senaste veckan har uvfadern synts på span på flera tak mitt i stan. Och det just när lillebror Febus hittat kaprifolen och svingar sig upp i skyn med väldans fart.

För tro inte den här lille herren nöjer sig med farstukvisttaket. Nej, han fortsätter gladeligt upp över kaprifolen tills han når nästan ända upp till hustaket.

Matte höll på att få hjärtsnörp första gången hon såg honom hänga däruppe i riset och vaja för vinden. Dessutom syns han ju vida omkring så skinande vit som han är den lilla ”lammungen”.

För det är snudd på att jag börjar tro han är ett litet lamm. Han är nämligen så mjuk i pälsen, att alla som rör honom blir alldeles  till sig och  bara vill gosa mer.

Dessutom leker han med vårt ljusblå fårskinn, och drar det med sig som en kompis, ända ut på farstukvisten och ner på gräsmattan. Så det är nästan så jag tror, att han själv tror, att han är ett litet lamm.

Må vara hur det vill med det. Men from som ett lamm är han i alla fall inte! Och varför skulle han vara det, en liten busig kattunge som han är.

Ska jag vara riktig ärlig är han faktiskt t både jättesnälll och jättego, även om det mest är husse och matte som får smaka på den sidan. Artemis och jag får som oftast smaka på den andra.

Till oss kommer han mest när han vill busa, och då är det ingen hejd. Fast sedan han hittat fårskinnet och börjat flyga högt, har han roat sig själv hela helgen.

De första dagarna måste matte hoppa ut på farstukvisttaket och hämta  honom när han ville in. Det ville han så ofta att grannarna gjorde stora ögon och undrade om hon börjat cirkusträna.

Men i går eftermiddag hörde vi på nedervåningent hur det damp till på fönsterbrädan till sovrumsfönstret på övervåningen. Och nerför trappan kom en jättemallig liten Febus. Han hade lärt sig hoppa in själv!

Efter det klättrade han upp och ner ända till framåt kvällen, då han blev så trött att han frivilligt gick och lade sig och somnade i husses säng. Skönt för Artemis och mig, som fick en liten egen stund  att diskutera livets allvar, innan vi somnade vi med.

Livets allvar just nu är förstås gruvuven som nu seglar över stan sent  om kvällen och tidigt på morgonen . Jag vill höja en varningens tass för honom både när det skymmer och när det gryr.

Det går åt mycket mat uppe i gruvan, där han har fru och två stora ungar som inte lärt sig jaga än. Och att han kväll efter kväll drar ner över stan, måste betyda att han upptäckt att det finns gott om bra matställen här.

Så var rädda om er, så ska vi vara det om oss.

Tassekram sibiren Triton med bröderna Artemis och lille Febus

5 svar på ”Ho-ho se upp för berguven!”

  1. Usch, den där uven låter inge vidare, här har vi nån sorts örn som seglar över här ibland. Så när jag var liten fick jag inte vara på altanen själver, knappt nu heller.

    Det där med klättring ända upp på hustaket, lät vådligt, kanske dina tvåbeningar kan sätta upp något sorts nät som går inåt. Fast han är ju expertklättrare så det är kanske lika illa. Jag hoppsar att ni är riktigt rädda om er och inte utsätter er för den är uvuslingen när ni är ute och studsar.

    Russelpussar i mängd.

  2. Vad otäckt med den där uven och att den tar katter. *ryser*
    Vilka underbara kissemissar ♥ Härliga bilder / Rozie

  3. Håller fullständeligen med Moster Rozie! Uschans så läskigt med stora ugglisar!

    Blir samtidigt så in i bombens glad när jag ser vilken mysig lillebror ni har fått – å så modigt stollig han är.
    Om en vecka eller så har vi flyttat till ett nytt hus här i Dala-Järna å då kommer jag också att få en ny kompislillebror som jag ska ha brottningsmatcher och busa massor med.

    Folk säger att det finns en stor bamsing till uggla där i trakterna, så vi kommer nog att hålla oss inne ett bra tag framöver för Hubo Bubosar är inte att leka med. Dom riktigt dreglar när dom ser såna små godingar som vi.

    Keep in tass kompisar!

  4. Hej Triton! Nu gäller det att hålla koll på din minsta lillebror. Han är för liten och naiv för att förstå att det kan bli farligt. Vi får hoppas att uvungarna lär sig leta mat själva snart så kanske det blir lite lugnare.
    Ha det bra nu hälsar Lotta, Tusse, Zibell och Leo.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *