Sex dagar kvar och plötsligt lurar faror lite varstans. Blommor, prasselsnören, glittergirlanger, julgranskulor, nötter och levande ljus är bara några exempel på alla lockelser för oss katter.
Lockelser som vi ska hålla oss så långt ifrån som möjligt, för att inte råka illa ut och hamna hos veterinären. För just de här juliga prydnaderna, som nu plockas fram, grejas med och hängs upp, kan alldeles farligt lätt att hamna i magen.
Jag brukar förstås skriva om vad som hänt i veckan. Men den har varit så blöt och grå så det är inte mycket att orda om. Snön försvann fast måsarna var borta, och mina vinterkänningar kom på helt skam.
Därför har matte bett mig att i stället sprida några varningens ord. Speciellt till alla som har småmissar hemma, som ska fira sin första spännande jul i familjen.
Matte har haft katt i över 50 år, så här firas djurvänligt och är lika trivsamt för det. Levande ljus är det hon är allra räddast för i sällskap med nyfikna nosar och lurviga svansar.
Därför har vi bara sådana i lyktor ute på gården, och slipper oroa oss för att det. Problemet med oss katter är ju att vi kan hoppa så högt att inga levande ljus står säkra inomhus.
Här hemma är det annars lugnt, då varken prasselsnören eller julblommor är någonting som lockar lillebror Artemis och mig. Och tur är väl det! För värt att minnas är att nästan alla populära julblommor är giftiga.
På tal blommor och vinter är däremot ampelliljan en jättebra krukväxt för oss katter. Den är ett sorts grönt gräs med vita kanter, och nyttig att äta i stället för vanligt gräs på vintern.
Lillebror Artemis som är världens gräsätare, tycker ampelliljan smakar mycket bättre än det så kallade kattgräset i affären. Dessutom pryder den ju sin plats i fönstret mellan måltiderna.
Själv står över allt vad grönfoder heter tills penséerna och rosorna kommer med färska skott. I stället slickar jag i mig något brunt klet, som kallas kattmalt, direkt ur en gul/röd tub.
Den smakar gott, och hjälper till att hålla lilla magen i trim under vintern. Lillebror Artemis tycker om malten han med, men törs bara slicka den från mattes finger.
Hur försiktig man än är under jul, kan det gå på tok när man minst anar det. Det gjorde det för husse och matte, när de hade sex siamesfröknar, en gång för länge länge sen.
Då värmde de en kväll glögg i en kastrull på spisen i köket. Fyllde på var sin mugg och slog sig ner framför tv-apparaten i vardagsrummet.
Matte visste att det fanns lite mer i kastrullen på spisen. Men när hon skulle fylla på, det lilla som var kvar, var den tom så när som på några russin.
Hon fattade ingenting. Inte förrän en av fröknarna, med det passande namnet Cocette, vaknade till i sin korg och började kräkas alldeles våldsamt.
Efter det rådde ingen tvekan om vem som snott glöggen. Hon mådde jättedåligt, och såg säkert dubbelt, tills hon fått upp allt och somnade som en stock! Vaknade gjorde hon inte förrän morgonen därpå, men då var hon tack och lov som nykter igen.
Efter det tittade hon aldrig mer åt en glöggkastrull. Och det gör inte lillebror Artemis och jag heller. Men vis av erfarenheten värmer matte inte mer än det som går åt. För hon vill aldrig mer ha en stackars glöggdäckad katt här hemma.
Det hoppas jag också innerligt att också ni slipper. Och med de kloka orden drar jag ut i snöovädret, som äntligen brutit ut, med en busig lillebror i bakhasorna!
Tassekram från sibiren Triton med lillebror Artemis
Hej Triton. Vad bra att du berättar om julens faror så att alla hussar och mattar tänker sig för nu till jul. Hemma hos oss har vi inga levande ljus utan använder batteridrivna värmeljus i stället. Då vet vi att våra kissar Tusse och Zibell inte kan göra sig illa. Nu får vi hoppas att snön som kommit idag ligger kvar över julen. Jag vill önska dig och lillebror en riktigt GOD JUL.
Jag misstänker att ni fått jättemycket snö för här kom inge alls av all snö idag. Så ni har nog så ni kan studsa runt i nysnön, hihi.
Bra att ni varnar om all sköns faror som vi fyrbenta kan råka ut för under julen, men krukväxterna har aldrig intresserat mig och matten har bara sidenjulrosor för hon är allerigiskisk mot såna. Ljus brinner bara när matten tittar på dem, går hon ut från rummet så får antingen hussen titta eller så blåser hon ut dem. Snören är inge kuligt men papper kan man strimla som den värsta papperstugg, hihi. Nej, det är nog inte så mycket som kan vara farligt för mig, glöggen är alkoholfri i det häringa huset för matten gillar den bäst. Fast såna där ampelliljor finns det i det här huset med men jag har aldrig smakat på dem, jag tror inte att det är så gott, hihi.
Du får ha en GOD JUL och om vi inte hörs förr så ett GOTT NYTT ÅR!
Taxpussar i mängd.
Jag hoppas att alla vovve-ägare minns hur giftigt choklad är för deras små älsklingar, så passa alla askar noga!
Minns själv för ett antal år sen när vi kom hem efter en juldagsbio och hunden springer ut i trädgården och kräks upp en massa choklad. Ena lagret på en aladinask hade han mumsat i sig i sin ensamhet… Ringde veterinären omedelbart och de fick väl närmast panik över den stora mängden choklad…tills de fick klart för sig att dels var mesta uppkräkt redan, dels vägde vovven ca 60 kg och hade alltså lite kroppsvolym att sprida ut det hela på. Då var det bara att avvakta, men han var lika pigg och glad ändå. Tur i oturen!