Kolla på mig! Jag har äntligen börjat få tillbaka mitt tomteskägg lagom till jul. Det känns skönt, då den ulliga kragen gör att jag känner mig mycket större och farligare ute i mörkret om kvällarna.
Och inte bara då! Jag behöver lite extra pondus även om dagarna ute på gården. Höken har förstås upptäckt att vi börjat mata ”lillpippis”, och slår till mot de små både då och då.
Så fågelvakten är inte längre något lillebror Artemis och jag kallas på skoj. Precis som förra vintern ser vi det som vår uppgift att skydda våra ”lillpippis” på matstället.
Samling vid pumpen har det annars varit här hemma den senaste veckan. Och inte vilken pump som helst, utan en liten makalös manick, som fästs i botten på våran nya vattenskål.
Den kopplas ihop smal plastslang som går upp i ett hål på överdelen av skålen. När kontakten sedan sätts i väggen blir det som ett litet vattenfall, där vi kan dricka rinnande vatten hela tiden.
Jättebra tycker jag, som förut druckit mycket av mitt vatten direkt ur kranen i badkaret. Men så byttes den gamla kranen ut mot en ny och då var det kört.
Hur vi är far och försöker så bara smattrar vattnet som bara den när det når botten på badkaret. Och i den oväsendet kan då inte jag sitta, utan får panik och hoppar ur karet direkt.
Enda sättet att få tyst på smattrandet är att sätta på kranen för fullt. Men då slår ju vattnet så hårt, att det sprutar rakt i ansiktet och jag nästan bryter tungan av mig.
Så den här nya vattenskålen med rinnande vatten var precis vad vi behövde, nu när fågelbadet satts in i uthuset, och vattnet fryser till is i hinken på trappan.
För vattnet i de andra skålarna går ju inte att dricka, efter att lillebror Artemis varit där och tvättat tassarna. Eller vad det nu är han gör! Och han lär knappast sluta med det i brådrasket, då det liksom är hans alldeles egen grej.
Egentligen skulle vi fått den nya vattenskålen i julklapp. Men varken husse eller matte hade hjärta att sätta undan den i tre veckor bara för det.
Så vi firade lite i förväg, och jag ser inget fel i det. Vi katter är faktiskt inte så noga med att allting ska ske på precis rätt dag utan tar det hellre lite som det kommer.
Och vintern låter ju vänta på sig. Så då kan vi väl roa oss lite med vattenskålen i väntan på den vita varan som lyser med sin frånvaro. För när snön väl kommer, och vi kan börja pulsa i den, får vi fullt upp att göra med det.
Vi längtar verkligen efter den grymma motionen både lillebror Artemis och jag. Men som det ser ut på höghustaket här bredvid lär vi få vänta än ett tag.
De stora grå/vita fåglarna med gul näbb är nämligen fortfarande kvar! Varje förmiddag samlas de fortfarande på taknocken här bredvid och kollar väderläget. Visst är de färre i dag är för någon vecka sedan, men de är ändå fortfarande kvar.
När de känner att vintern är på väg, minns jag sedan förra året att de drar. Och jag litar mer på fiskmåsarna än de där tanterna och farbröderna på tv, som lär ska vara experter och kallas meteorologer.
Så jag fortsätter att kolla taknocken och känna efter lite själv. För som katt har jag också känningar. Framför allt om det är oväder på gång.
Fast ibland undrar jag varför vi bryr oss så mycket i vädret, då vi ändå inte kan göra nånting åt det. Faktiskt lika bra att ta även det som det kommer!
Tassekram från sibiren Triton med lillebror Artemis!
Vicken vattskål ni fått, herrejesses en sån skulle nog inte funka till mig inte, för jag ska ha friskt vatten flera gånger om dagen. Här duger inte vattnet om det stått framme mer än en timme, hihi.
Det där med väder är ett riktigt elände, i går kväll var det bara ett par grader kallt i morse var det 5 minusar och nu i skrivandes stund är det hela 10 minus. Så de där vädergubbar och gummorna, de har inte ett enda rätt, för enligt dem så skulle det snöa idag, ja här har i alla fall inget kommit ner. För de menar väl ändå inte att vi ska gå upp och hämta snön, hihi. Nej, ska du ha riktigt väder så gå in på http://www.yr.no och skriv Falun, så ska du få se att det vädret stämmer bätter, hihi. Fast engenteligen spelar det ingen roll, för när det är kallt så eldar hussen i kaninen och då blir det varmt och skönt. Soffan med filt är inte så dumt det heller, hihi.
Taxpussisar i mängd.
Hej på Er!
Nu är det Jemina som får hjälp med att skriva. Här uppe i Övertorneå som vi just nu bor, så har snön kommit. Matte har sagt att vi ska gå ut någon dag så hon kan ta fina vinterbilder på Mig och Trigun. Det lär bli kul eftersom detta blir Triguns första vinter. Så vi hoppas på en solig dag så vi kan gå ut. Även om jag INTE gillar den idén, men har matte fått försig något så blir det så.
Men jag kan medela att Trigun har börjat gå på lådan nu. Inte en dag för tidigt. Matte vart jätteglad över det. Det skedde nog samma veva som matte ringde till sin mamma och bad henne skicka upp en till kattlåda åt oss. När vi hade fått den så gick Trigun på den stora kattlådan som har tak. Men hon har inte riktgit lärt sig hur man kraffsar över. Men det kommer nog med tiden.
Nåja, detta var från oss.
Kattpussar från Jemina, Trigun & matte Anna.
Hej Triton, du blir bara stiligare för varje dag som går. Jag skulle också vilja ha en sån pälskrage som du har för det är ju lite kallt om halsen nu. Vattenskålen ni fått är ju kanonfin. Verkar jättepraktisk. Det står väl inte på förrän lillebror är där och provar med tassen kan jag tänka mej. Nej du gubben nu väntar vi på snön. Det blir ju ljust och fint då och ni kan ut och pulsa. Många pussar till dig och lillebror Artemis.
Vilken kul skål!
Ni har tur ni kattgrabbar som har såna kloka människor ni bor hos,matte o husse.Vi sitter här och ser snön falla ner,så NU är ni nog mer vild än tam hehe.Ut och spring i snön Triton med lillebror./Lena