Kantarellhundar har ni säkert hört talas om. Men jag är på väg att bli en kantarellkatt! För den senaste månaden har det funnits massor med kantareller i skogen längs Kulturstigen där jag stortrivs.
Husse och matte har också sett att jag är väldigt nyfiken på svamp och nosar upp och tassar på både onda och goda. Så nu håller jag på att lära mig känna igen kantareller och ägna mig bara åt såna istället.
Det är jättespännande att gå på svampsök i skogen. Bra verkar det också gå, då jag får massvis med beröm. Fast kommer det en ekorre eller groda skuttande tappar jag förstås koncentrationen på svampen.
Och undra på det, när jag ju är en katt och har medfödd jaktinstinkt. Men det betyder inte att jag är nån lustmördare. Nej, jag är rädd om mina byten och ser till att inte göra dem illa!
Därför blev jag jätteupprörd när det satt en sparvhök i den risiga kaprifolen på farstukvisttaket och spanade på ”lillpippis” en dag i början av veckan. Det måste vi bara sätta stopp för.
Så från den dan har storebror Nisse, som är den mest respektingivande, lillebror Artemis och jag tillbringat mesta tiden på taket för att höken inte skulle våga sig tillbaka.
Samtidigt har vi då full koll på allt som sker i kvarteret, och på alla hundar och katter om stryker omkring nedanför oss. Och sitter vi på pass här törs höken inte komma tillbaka och ta våra ”lillpippis”.
Själv har jag tagit fem lillpippisungar i sommar, som jag gått omkring på gården och burit i munnen. Men tro för allt i världen inte att jag har gjort dem illa!!! Nej, jag har bara burit på dem tills husse eller matte upptäckt mig och tagit hand om de små liven.
Inte minsta rispa har jag givit dem, utan det har bara varit för och matte att tala lugnande till dem och släppa iväg dem igen. Det håller jag nu på att lära lillebror, som tyvärr är lite för het på gröten och inte riktigt tycks förstå vad jag menar.
Men han är ju som sagt bara en kattunge än, och jag ska nog få ordning på honom så småningom. Det gäller bara att ha lite tålamod, och han är i alla fall outtröttlig när det gäller att klättra upp och hjälpa till på farstukvisttaket.
Det är faktiskt också det bästa ställe man kan tänka sig, för oss sibirer som gillar höga höjder. Här kan man både hålla vakt, jaga pippis och ta sig en ”tuppis” under bar himmel.
Och sparvhöken lyser med sin frånvaro, sen vi tre bröder tog befälet på taket. Nu har visserligen har lillebror Artemis samma färg som den, och det oroar litet. Så jag är glad om han håller sig lite i bakgrunden uppe på taket.
För akta dig om höken skulle försöka ge sig på honom. Då skulle den minsann få smaka på storebror Nisses och mina klor. Och då vågar jag inte längre lova att jag skulle vara snäll mot mitt byte.
För ingen rör ostraffat min lillebror, och inte min storebror heller förresten!
Tassekram från sibiren Triton, 43 veckor ung och 5 500 gram tung
Vad fin Du är i Din sele !
Har Matte köpt den till Dig ? Troligen har Husse fått släppa till pengarna.
Hörde att Matte hade ”större fötter” än Du- är det sant ?
Ha det bar alla Ni 3-Grabbar !
NISSE – Du är en snygg KUNG !
Jag har hört , att De andra Grabbarna ser upp till Dig !
Lillen är jättefin också , Prinsen Triton
bär sin titel med heder , det strålar ju om honom, han vet sitt VÄRDE !
Härlig läsning om er tid på Elsborg och i skogen. Jag ser att husse förstärkt staketet upptill med en list..Lova att ni håller er på gården grabbar.Tassekram till Triton från Maya.
Om din matte har tidningen Land så står det att läsa om en jycke som heter Sigge, han är en fena på att söka svamp men även att plocka den. Så om ni vill läsa om Sigge så får ni antingen köpa Land eller gå via länken på våran sida, till ”Sigge Svamphund”.
Ni är de fräsigaste katter som vi hört talas om, fångar fåglar och bär runt på dem. Vi som trodde att katter åt fåglar, fast nu vet vi bättre.
Taxkramisar.
Min kompis Landet-katten Ville var ute en sväng med Stora matte och de hade 4 liter kantareller med sig hem. Först plockar Stora matte alla kantareller hon hittar själv. Sedan väntar hon tills det hörs ett specialjam från Ville. Då är det bara att gå till den plats han markerar och plocka mera! Ungefär hälften av innehållet i svampkorgen var kantarellkattsförtjänst! Men tilläggas bör att Ville gör ju detta endast i sällskap med Stora matte och i välbekanta hemmaskogen. NosPuss Wikki