Storleken spelar ingen roll, åldern har ingen betydelse och inte ursprunget heller. Det har lilla jag kommit underfund med alldeles själv sedan jag flyttade till Falun
Här har jag nämligen hittat min nya storebror, som heter Nisse och är en maffig maine coon-herre på 8 kilo och 14 år. Där ligger lilla sibiriska jag förstås i lä med mina 2,2 kilo och 14 veckor. Men vad gör det!
Vi två har funnit och uppskattar verkligen varandra. Nisse har blivit min nya idol , då han inger respekt med sin stränga min och sitt allvarsamma yttre. Men jag som är hans bästis vet att han är en glad prick, som tål att busa med överallt alla tider på dygnet.
I mina ögon är han en brun, gosig brumbjörn, med jättelurvig päls på magen att krypa in i och mysa. Jag får nästan till och med ”tutta” lite på honom om jag blir lite ”mammig”.
Sin storhet visar Nisse verkligen när vi brottas och han faller för att jag ska få vinna. Jag blir förstås mallig, men någonstans inom mig förstår jag att det är en del i hans roll som läromästare.
På den här korta tiden här Nisse lärt mig klättra högt, hitta alla utkiksplatser och gömställen och dricka vatten som en stor katt. Han är bara bäst och ropar högt efter mig så fort jag försvinner ur sikte.
Går husse och matte ut finns Nisse alltid där vid min sida och tar hand om mig. Vi är oskiljaktiga och ett levande bevis för kärleken inte vet några gränser!
Tassekram från Triton 14 veckor ung och 2,2 kilo tung