I brist på bröd äter man limpa. Och det är precis vad vi bröder gjort den senaste veckan! Inte ätit limpa förstås, men roat oss med en liten sprattlande fisk i brist på våra älskade ”kottar”!
De har som vanligt varit borta ett tag nu och är förhoppningsvis på väg tillbaka. I fjol återvände de just den här veckan, och vi väntar förstås med spänning på att det ska börja prassla i buskarna.
Det där med fisken började med att vi lite i efterskott firade ”Mini-Vinnies” födelsedag i trädgården. Till present i solskenet fick han då nämligen en liten sprattlande fisk i en glasskål att leka med
Fisken är en glänsande piraya, och den är faktiskt ganska rolig att jaga med tassen och försöka slänga upp på torra land. Samtidigt är det ju ett fiffigt sätt att locka oss bröder till att svalka tassarna på egen hand i sommarvärmen.
Djurplågeri tänker förstås de flesta av er och undrar hur husse och matte kunnat sjunka så djupt. Fullt förståeligt så vidrigt som det låter, då även en aldrig så liten fisk också har känslor!
Men jag lovar och svär att det inte alls är så illa som det låter. För den lilla pirayan är en robotfisk, som går på batteri och börjar simma som en levande fisk så fort den kommer i vatten.
Alldeles lagom krävande att jaga i värmen i väntan kom att ”kottarna” ska komma hem. Och till lite hjälp att hålla Febus lugn, då ”utomjordingarna” givit honom oanade krafter i framtassarna!
De stenbumlingar han lyckats flytta, för att kunna gräva sig ut, är så tunga att ingen av oss förstår hur han burit sig åt i mörkret. Men ut tar han sig, och utomjordingarna flyr, så stor och uppblåst som han blir utanför grinden.
Värre är det för husse och matte, som nu för andra veckan i rad tvingats ut i nattmörkret och leta efter honom. Tack och lov har han hittills stannat inne på allmänningen och kommit fram för att bli kramad och hemburen efter en stund!
Kommer bara ”kottarna” tillbaka brukar han lugna ner sig och med hösten också utomjordingarna trappa av och försvinna. Hoppas det händer innan Febus möter en riktig hårding och åker på ett kok stryk!
Så hjälp oss hålla tassar och tummar för att våra taggiga vänner återvänder, för att ta det lugnt och äta upp sig, som de brukar frampå höstkanten. Och med det tackar jag för mig i skrivarstugan och går ut och fiskar en stund!
Ha det så bra och njut i solen tills vi hörs igen i morgon. Då drar och presenterar matte och jag, med arbetsmaskinens hjälp, vinnarna av sommarens sista pälssvansar. Så häng på, du kanske vinner då!
Tassekram sibiren Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”
Håller alla tassar och tår för att kottarna kommer tillbaka så att Febus kan lugna sig en smula och matte och husse får nattro. Tassekram till er alla från Signe och matte Anna
Hej Signe och matte Anna!
Tack goa rara ni för att ni håller tassar och tummar. Vi väntar så på och längtar så efter ”kottarna”, som brukar få lillebror Febus att lugna ner sig. Och blir vi bara av med ”utomjordingarna, lugnar han säkert ner sig ändå.
Han har ju aldrig förut gjort minsta försök att rymma, sedan ”Mini-Vinnie” kom, utan är världens bästa storebror åt honom! Vi är ju alla jätterädda för att han ska råka illa ut i kriget med ”utomjordingarna”.
Ha det så bra tills vi hörs igen!
Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie
Ja, det är bara att hoppas de kommer snart! Sen borde utomjordingarnas mattar o hussar ta sej en funderare på om det verkligen är snällt mot dem att behöva vara utomjordingar!
Här börjar det återgå till ”vardan” efter att Svettis tassat vidare. Flisan har tyckt att jag är världens sämsta matte som inte varit ut o ropat o letat efter henne! Så det tog hon på sej några dagar. Hörde henne både i skogen o nere vid sjön! Sen har hon börjat få betydligt senare vanor än tidigare! Nu är det på gränsen vad matte orkar vänta in henne när jobbet börjar kl 7! Vi diskuterar det här med tider! Tyvärr har hon ingen förståelse för mattes böner! Kram på er alla!
Hej KH!
Förstår att du haft det tungt på slutet efter att din älskade Svettis tassat över Regnbågsbron. Vi här hemma vet hur ledsamt det är att förlora en gammal trogen vän. Matte sänder en kram och jag en tassekram till dig!
Tur att du har dina två andra gullungar, som håller dig sysselsatt dygnet runt. De är säkert lite vilsna de också efter att ha förlorat sin trygga kompis, och det där med tider är svårt när nattfjärilarna nu är som roligast att jaga i mörkret.
Ha det så bra som det går och hjälp oss hålla tummarna för att ”kottarna” kommer tillbaka snart!!!
Tassekram Triton, Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”
Hej på er allihop spinnande med fisken i glasskålen, kanske något för latmasken Sture för han leker aldrig. Jag gillar pälssvansen jättemycket och har hur kul som helst med den. Vi hoppas kotte kommer snart så Febus blir lugn igen.
Ha en fin vecka.
Tassekram Fia,Sture och matte Gudrun
Hej hela familjen!
Fisken i glasskålen skulle säkert passa även en trivsam latmask som Sture, då det går att leka värdigt med den och nästan bara hålla kolla på att den inte hoppar ur skålen själv. Helt säkert den perfekta Sture-underhållaren ute på balkongen.
För Artemis är annars ingenting som pälssvansen. Den älskar han lika mycket som du Fia! Ha en bra vecka och hjälp oss hålla tummar och tassar för att åtminstone någon ”kotte” kommer snart!
Tassekram Triton, Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”