Första snön och sista chansen

Form slår klass heter det på tävlingsbanan. Med snön kom formen, och jag fick tokfnatt! Så efter att ha laddat med en mysig kvällspromenad i mjukaste snöfall fick jag lösa tyglar på allmänningen i går förmiddag.

Där ute i snön kände jag mig oslagbar och kunde gått en match mot vem som helst. Nu fanns där ingen som vågade möta mig, så jag jagade småvilt under snön och kände mig lyckligare än på väldigt länge.

 

Men säg den lycka som varar för evigt. I dag småregnar det och snön är på väg att smälta bort. Men jag har fått en försmak, av vad som komma skall, och tar det med ro! För jag sitter ju ändå inne vid arbetsmaskinen i katthuset och skriver.

Och så här i början av december är det dags för årets sista utlottning av pälssvansar. Vill du vara med och tävla om de populära svansarna, mejla då gpia.persson@outlook.com och senast lördag måste vi ha ditt mejl.

 

 Flera av dem som redan vunnit har hört av sig och varit jätteglada över sina svansar. Broder Artemis har sin svans med sig till och med ute i snön, medan han hjälper mig att hålla koll på lillebror Febus och minibror Vinnie.

Småbröderna har lekt, och haft väldans roligt ute på gården, sedan det frös på och blev frostigt vitt på gräsmattan. Lilla söta ”Mini-Vinnie,som jag knappast trodde skulle våga sig ut, sitter och piper vid ytterdörren så fort någon av oss bröder försvinner.

 

 Framför allt gäller det förstås lillebror Febus, som blivit tryggheten själv och tagit minstingen helt under sina vingars beskydd. Han kan knappast vara ute ensam längre, utan är hellre inne och leker med Vinnie, när inte han får gå ut.

Väl ute på gården har de nästan bara ögon för varandra, och springer och leker som jag aldrig sett lillebror Febus leka förut. Och att han skulle försöka klättra över staketet verkar inte länge finnas på kartan längre.

 

Det heter också att blod är tjockare än vatten, och det måste bara vara sant. För varför skulle annars lillebror Febus vara så otroligt kär i minibror Vinnie”! Det måsta vara så att de känner att deras gemensamma pappa Ingo på något oförklarligt sätt förenar dem.

För ”Mini-Vinnie” får göra precis vad han vill med lillebror Febus, som bara väligt klämmer ner och tvättar honom. Vet han inte var minstingen är, går han omkring och ropar som mamma katt tills minibror kommer tassande eller svarar med ett pip.

 

 Det var med spänning vi i går morse väntade på att få se vad ”Mini-Vinnie” skulle tycka om den första snön som fallit under natten. Men vi hann aldrig se vad han tykte, för så fort dörren öppnades tassade han ut i full fart.

Först mitt ute på gården upptäckte han det mjuka vita på marken, men då var han redan så upphiad att han bara fortsatte busa i snön. Och springa kan det  lillaunderverket, så fort att vi alla stod stilla och bara beundrade honom.

 

 Ingenting tycks omöjligt för det lilla livet, som busar tills han stupar och sover sött. Sedan knattrar som en moped så fort  han slår upp sina blå, som börjar bli gröna, och husse eller matte kliar honom på magen.

Men han sover inte så värst länge åt gången på dagarna numera. Och på kvällarna är han som piggast runt midnatt och någon timme till. Så här vakar vi in en ny dag varje natt,och lär ha vanan inne till nyårsafton! 

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och lille Vinnie

 

 

 

15 svar på ”Första snön och sista chansen”

  1. Hej Triton, ja visst var det härligt när snön kom och den hade gärna fått ligga kvar. Det blir ju mycket ljusare ute under dom mörka vinterkvällarna. Här hemma har vi fortfarande kvar snö på gården men det kan ju bero på att vi bor lite högt. Snart kommer jag och hälsar på er igen för jag måste bara få se hur mycket lillebror Vinnie har vuxit. Det verkar i alla fall vara mycket fart i honom enligt bilderna du har lagt ut i bloggen.
    Tassekramar från Tusse, Zibell, Leo och matte Lotta

  2. Åh, vad jag längtar efter er! Tack Triton för allt du skriver och berättar! Blir så glad av det. Ser verkligen fram emot att få hälsa på er! Kram!

  3. Hejsan Svejsan! Det var ett väldigt fint hus du har vaktad av två fina tomtar! ”Minstingen” och Febus ser verkligen ut som ”Helan o Halvan-Vinnie”! Så otroligt lika. . . . . och vilken fart sedan!!
    Att ni fått det vita från skyn är vi lite avis på för här regnar det bara! Men. . . men vi håller tassarna att det ändå blir en vit jul!

    Tassekramar från Felix & Felicia

  4. Åh vad ni verkar ha roligt.Och vilket fint hus ni har,så hemtrevligt !!.Ni är så söta.Förstår att ni trivs när det är snö ute med den pälsen ni har.Om jag kunde så skulle jag också ha en likadan misse som du Triton. Men jag får nöja mej med en liten kattdam som bor här i huset.Tror att hon kan lite svenska annars pratar jag engelska med henne.Sen har vi dom här små ”banditerna” som kallas tvättbjörn.Fast dom gör mycket hyss.Fast söta är dom men inte lika söt som du Triton och din skyddslingar.Kram från Amerikatt.

  5. Hej Tusse, Zibell, Leo och matte Lotta!

    Det sägs att underbart är kort, och det stämmer minsann med snön som kom i helgen. Den är borta nu, och solen skiner från en klarblå himmel, medan gräsmattan lyser grön.
    Känns nästan som en första vårdag när man tittar ut, och det känns så ute också. Så det är bara att njuta av solen så länge den skiner, för matte har lovat att snart kommer mer snö.
    Du Lotta är så välkommen att hälsa på oss alla och kolla på ”Mini-Vinnie”, som är på väg att växa till sig och bli ett riktigt busfrö. Men han är fortfarande den goaste kattunge vi här hemma någonsin upplevt.
    Tills vi hörs och ses ha det nu så bra där ute i Fiskarbo. Och se upp för halkan om du ska ut med bilen Lotta!

    Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och lille Vinnie

  6. Hej Siv!

    Så glad jag blir att kunna glädja dig med mina små berättelser om livet på Elsborg. Skriva är det bästa jag vet, näst efter att pulsa i snön när den är vit och mjuk. Helst innan någon annan har gått eller tassat där!
    Vi ses framöver! Tills dess ha det så bra och hälsa Missen från oss alla här hemma! Och sist men inte minst, se upp för halkan om du ska ut på staden i dag!

    Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och lille Vinnie

  7. Hej Felix och Felicia!

    Katthuset är numera min skrivarstuga, då det bara är där som jag får sitta i lugn och ro och spekulera. På den mjuka fällen inne i stugan rinner verkligen inspirationen till, då jag tittar ut på småbröderna som busar och lillpippis som kalasar på talgbollar, nötter och solroskärnor.
    Hur mysigt som helst! Varmt håller det sig också, då stugan är isolerad, om jag bara fäller ner den behändiga genomskinliga dörren.
    Och tryggt känns det förstås med de goa tomtarna som håller vakt utanför stugan. Så kommer nu bara snön tillbaka väntar den bästa av jular i skrivarstugan!

    Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och lille Vinnie

  8. Hej Vivianne!

    Minsann vi hade det mysigt det dygn snön fick ligga kvar. Det var rena sagoboksstämningen här hemma.
    Undrar så vad du har för väder där långt borta på andra sidan havet. Har du sommar året runt eller väntar du också på den vita varan.
    Är så mallig att över ha en kompis som du, och för att du tycker så mycket om mig med. Har förstås hälsat till alla bröderna från Amerikatt!
    Må nu så gott med alla spännande djur du har runt omkring dig. De små ”banditerna”, som du kallar tvättbjörnarna för är jag mest intresserad av.
    Hälsa din lilla ”huskatt” från alla oss här hemma!

    Tassekram Triton, Artemis, Febus och lille Vinnie

  9. Jag satte fick nästan hicka, när du sa att ni fått snö, men sen så lugnade jag ner mig när jag läste att det mesta har regnat bort. Du det är samma här, vi som i alla fulla fall hade vitt på backen har nu endast kvarlämnad is, ska snön väck så kunde gott isen följt samma väg. Tur att matten varit ute och grusat i trappen ute på gården annars hade jag baske mig kunnat åka kan utför backen, hihi. Tur att du hade lite mera snö så du fick rasa av dig lite innan det hela försvann, här var det bara knappa en centimeter men jag hade varit glad om det stannat kvar. För som du gillar jag snö och det är så jädrans roligt att spåra Kurre i snön när han har hoppat runt, hihi.

    Visst sjutton är lillbror Vinnie väldans söter och kvicker med tydligen, då gäller det att ni är på alerten och hänger med i svängarna så inte den lilla far iväg utanför staketet. Var nu rädda om er alla fyrbenta och naturligtvis tvåbenta med, för jag hörde att det var skridskobana på vägar och trottoarer i Falun, så håll er upprätta så det inte blir några brutna ben till jul, för det vore för hemskt.

    Russelpussar i mängd.

  10. Hej Felix!

    Nej då Felix, så väl var det inte att snön fick ligg kvar. Men lördagen var helt underbar med strålande sol på den kritvita snön som fallit under natten.
    I går var jag lite deppig när allting försvann. Men matte har lovat att det snart kommer mer!!! Hur hon nu vågar lova det är mer än jag förstår.
    Men det är ju så att man inte ska förstå allting. Det gör livet så mycket mer spännande och varje dag till en upptäcktsfärd även på hemmaplan.
    Nog minsann lille Vinnie har fått fart på tassarna. Vi hjälps åt att hålla koll på honom hela familjen! Det behövs verkligen, då han är så liten och färglös så han smälter alldeles in i naturen.
    Men bortsett från pälsfärgen är minibrorsan nog den färgstarkaste lilla kattunge vi haft i huset. Vad det månde bliva av honom när han blir stor vågar vi knappast tänka på.
    Här hemma har vi i alla fall väldigt roligt sedan ”Mini-Vinnie” kom och har nästan gjort natt till dag. Det känns helt rätt nu när husse och matte är lediga och julen närmar sig med stormsteg.
    Inga stormsteg ute i halkan är det värt att ens försöka sig på. Så i dag har vi hållit oss hemma på gården och lekt ”snurrfjäder” på gården med matte.
    Ha det nu så gott och var rädd om dig, så hörs vi snart igen!

    Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och lille Vinnie

  11. Hej på er igen! Skriver nu för jag ska snart åka hem till Sverige igen.På tal om väder så är det sommar jämt här.Så det gäller att ha så lite päls som möjligt.Nu i kväll har vi sett dom stora djuren som heter delfiner.Stor fina snälla djur.kram

  12. Hej igen Vivianne!

    Tyckte mig väl minnas från i fjol att du hade sommar året om där du bor och skickar rapporter från Amerikatt. Tänk så spännande att sitta och tita på livs levande delfiner, som matte och jag kollat på i arbetsmaskinen.
    Och nu är du alltså snart på väg hem hit till kylan igen. Var rädd om dig, så hoppas jag vi hörs igen, när du väl landat efter flygturen! Tills dess må så gott i adventstider hälsar jag från ett Falun i strålande sol med sex grader kallt nu på morgonen!

    Tassekram Triton

  13. Hej Triton! Det är alltid lika intressant att läsa vad du skriver. Roligt att du kan vara ute i skrivarstugan ännu. Fnissade lite för mig själv när du skrev om att Vinnie var piggast runt midnatt, jag vet någon mer också hahaha.
    Tassekramar till dig och dina bröder, även till er matte och husse.

  14. Hej Bellan!

    Tack för dina rara ord! Vi sibirier, och framför allt jag, älskar snön och blir så lyckliga när det blir mjukt och vitt på marken.
    Nu är snön borta och gräset lyser grönt, men í dag har det talats om snö till helgen. Så jag lever på hoppet, och hoppas du fortsätter att följa oss!

    Tassekram Triton

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *