Vi har ingen snickarbod och inte bor vi i Lönneberga. Men vi har ett uthus på gården och en lillebror som husse och matte tycker att borde heta Emil.
För så mycket hyss och högtflygande planer, som ränner genom huvudet på honom, har då vi andra aldrig någonsin skådat. Hela sin vakna tid smyger han omkring och gör nya upptäckter som leder till nytt bus.
Därför är ”utahuset” som vi kallar det guld värt, då det är enda stället vi kan stänga in lillebror på och känna oss trygga. För där är han inne och ändå ute, som man ska vara om sommaren.
Nu är det inte så grymt som det kan låta! För både lillebror Febus och broder Artemis trivs alldeles förträffligt högt uppe på gammalt hopfällt målarbord mitt under tacknocken. Där kan de ligga i timtal och lyssna på lillpippis ute på taket, och småmössen inne i väggarna.
Det är enda gången vi andra här hemma kan koppla av. För även om ”Lill-Febbe” slutat klättra över staketet, och vill vara hemma och vakta”Kotte”, så har det dykt upp ett annat nog så stort problem.
På slutet har vi blivit omringade av ett halvdussin främmande katter, som smyger runt och försöker ta sig in. Det lyckas nu inte då Triton håller koll, men den senaste veckan de gjort lillebror Febus spritt språngande galen.
När de dyker upp blir han helt okontaktbar, blåser upp sig till sin dubbla storlek och vrålar rakt ut som en tok. Försvinner inte främlingarna då, tar han till all sin kraft och rullar undan stora stenen vid ”Kottes” ingång.
Sedan ålar han sig vigt under staketet och jagar bort den ena katten efter den andra över stora gräsmattan på allmänningen och ner över slänten till nästa staket. Där stannar han så och håller vakt, tills matte kommer och hämtar hem honom.
Hittills har det gått bra och de objudna gästerna flytt panik. Men så handlar det också om rätt så snälla katter, och inga slagskämpar till utomjordingar som jag fått ta hand om förut.
Fast jag är förstås livrädd att lillebror ska träffa på sin överman och bli slagen sönder och samman. För hur han än blåser upp sig, är han ändå bara en liten skit, om en riktig utomjording skulle ge sig på honom.
På något sätt tycks han ändå veta vad han håller på med, för bland de främmande katterna har vi upptäckt en som är väldig försynt, mager och hungrig. Den måste vi förstås hjälpa med mat och sedan försöka hjälpa att hitta hem.
Och tänk fast ”Lill-Febbe” är så grym på alla andra inkräktare, så sitter han snällt innanför grinden och kikar under, medan matte matar och försöker prata med den här speciella katten. Det verkar precis som om han förstår att den behöver hjälp och därför tycker det är helt rätt.
Så här ser den i alla fall ut, den utsvultna katten, om någon händelsevis skulle känna igen den. I dag har matte också kommit så nära den, att hon kunnat se att den är öronmärkt.
Annars rullar tiden iväg och i dag är det bara tre veckor kvar till mina lilla öppna trädgård. här hemma på Elsborg. Vill du vara med så mejla några rader till matte pia.persson@dt.se och gå sedan ut och fortsätt njut av det härliga sommarvädret.
Tassekram sibiren Triton med bröderna Artemis och Febus
Hej på Er alla när nere i Falun!
Oj vad Febus har blivit kaxig av sig. Ja, tänk om Trigun kunde kaxa till sig lite. Hon är ganska rädd och försiktig av sig. Inte som mig (Jemina) som alltid ska kolla upp saker och ting. Hellraiser är kaxig han med, men mest mot ”mormors” och ”morfars” hundar.. Hundar?! Det är taxar, små saker på korta ben *skratt* Idag tog matte ut oss på gräsmattan som finns här utanför. Det var kul och skönt. Matte vill helst flytta till något annat ställe som har balkong eller så vi kan hamna på marknivå för våran skull, så vi kan vara ute oftare än vad vi är nu. Hellraiser låg mest i kattburen som matte tog ut åt oss. Jag och Trigun gick mest omkring. Vi satt visserligen fast, men de gjorde inget. För vi bor nära en stor väg där det är många stora saker som låter.
Men nästa vecka ska vi åka med ”mormor” och ”morfar” till nordvästra Dalarna, Gördalen tror jag att de heter. dom har stuga där. Sen ska vi få följa med dom till Hofors vara där några veckor också.
Många tassiga kramar till Er från oss i Mora =) <3
Hej matte Anna och alla katterna! Hoppas ni får en fin semester i Gördalen och Hofors. Det där med kaxighet kan nog diskuteras, då jag är rädd att lillebror Febus ibland tar sig vatten över huvudet. Så fortsätt ni vara som ni är allesammans!
Tassekram Triton
Hej Triton
Ja i säg söm i a sagt mang ganger förut, hä e väldigt bra skrivin.
Ha det
Me
Hej Monica! Tack fô hä. I djer sô gôtt i kan A hä sô bra!
Tassekram Triton
Jag måste erkänna att rubriken gjorde mig lite villvös, men matten lugnade mig och sa att vi läser så får vi själva ser hur det ligger till, tur att matten är så kloker att hon inte far iväg bara för en rubrik, hihi. Fast jag förstår att ni blir oroliga när Febus är så knäpp, han kan ju faktiskt råka illa ut, om han är så stöddig, för förr eller senare kan han åka på moppe. Hur jag kan veta, nja jag är nog lite lika, fast bara ibland, matten kallar det för slyngelålder, jag prova faktiskt att bestämma över matten här om kvällen. Med facit i hand så skulle jag inte gjort det, för matten blev inte go och tass med det lovar jag, så det tänker jag inte prova med igen, inte än i alla fall, hihi.
Så vad gör man åt Febus, ja inte katten vet jag kanske matten får ta en promenix med honom i koppel varje kväll, tills han lugnar ned sig den rackarn. Värre då med den stackarn som villat bort sig, matten har delat ute på FB, men ingen tycks känna igen den stackarn. Matten tycker att missen är jättesöt och något av en favorit hos matten, för hon är svag för de där randiga missarna. Tyvärr så kan vi nu inte ha någon misse, jag skulle tycka om det men matten skulle nog nysa ihjäl sig och det är nog illa ändå den här sommaren. Hoppsar att någon känner missen och vet var den hör hemma, annars är det säkert någon som vill öppna dörren för den och att missen får stanna där, så söt som den är.
Russelpussar.
Hej Triton!
Att ni bara orkar fara runt så mycket på er gård nu när det varit så väldans varmt! Vi ligger mest och sover syrran och jag och orkar inte göra någonting! Men ni kanske är ute på gården nattetid då det blivit svalare? Och då orkar man ju fara runt hur mycket som helst!!
Hoppas er matte hittar den lilla kattens familj så att han kan komma hem igen!
Ha det så jätte bra!
Kramar från Felix & Felicia
Hej Felix! Klok matte du har som inte bara stannade vid rubriken. Men just nu verkar lillebror Febus tro att han är störst i hela världen. Och då är han inte större än att han slinker ut genom igelkottens lilla dörr. Din matte har så rätt i att promenader är ett bra sätt att kolla läget och sedan kunna hålla sig lugn. Så fungerar det på broder Artemis och mig, men precis tvärtom på lillebror Febus. Han blir bara stolligare och stolligare efter att ha varit ut på promenad och stött på andra katter. Men jag tror och känner på mig att det är övergående och att han som vissa andra är i slyngelåldern!
Tassekram Triton
Hej Felix och Felicia! Egentligen orkar vi inte vare sig broder Artemis eller jag. Det är bara det att lillebror Febus håller igång oss, då han har energi för hela familjen. Men alla säger att han är så charmig, och det är han ju också, så det må vara honom förlåtet att han är jättebusig just nu. Må så gott och njut av sommaren när den är som bäst!
Tssekram Triton
Det är inte bara killar som är ”vakthundar”. Jag har en gammal tant, 15 år, som blir vansinnig om någon katt vågar sig in på tomten. Då låter hon som ett vilddjur, vräker sig genom kattluckan, och kör bort inkräktaren. När han eller hon, har hunnit utanför tomten, så går hon lugnt tillbaka in. Sen är hon den goaste, tystaste katt jag nånsin har haft.
Hej Triton!
Verkar inte som ni får ha någon semester. Den busige Febus verkar vara som en virvelvind. Visst är det bra att han visar utomjordingarna vem som bestämmer, men som sagt vi får hoppas att han inte råkar på någon som vill vara ännu kaxigare. Jag förstår, och Febus förstår att matte vill hjälpa den stackars hungriga missen. Hon skulle nog aldrig kunna gå och lägga sej om hon visste att det var någon som var hungrig.
Själv är jag också lite ” upphiad ”, för nu har jag sett en rävmamma med tre småttingar här hos oss. Det har inte varit några sådana gullungar här sen vi hade Totte. Matte kanske minns honom.
Ni får stänga in Febus någon stund ibland så att ni får vila er.
Må så gott allihop!
Hej Gudrun! Ja minsann, en virvelvind det är precis vad lillebror Febus är. Men en varm och go en, och inte som den som rasar här hemma idag. Den har fått oss alla att stanna inne, och lillebror att sova som en stock på strykbrädan i lilla rummet på övervåningen. Nästan så det var skönt med en ovädersdag. Ha det så gott med din rara rävfamilj!
Tassekram Triton
Hej Anna-Greta! Så glad jag blir att höra från dig och din gamla ”tant”. Hon vill säkert skydda dig från inkräktare, för att du givit henne ett värdigt liv på äldre dagar. Hälsa ”tanten” så gott från mig.
Tassekram Triton
Hej Triton! Nu är det väl dags att du sätter ner tassen och talar om för lillebror Febus att nu får det vara nog. Han kan ju som sagt var råka illa ut och det vill ju inte någon av oss. Och samtidigt är han så rar mot den lilla vilsna kissen. Det tyder på att han har ett stort hjärta.
Var rädd om dig och dina bröder hälsar Lotta i Stora Skedvi