Vi går i väntans tider nästan hela familjen. Bara lillebror Febus är fortfarande ovetande om vad vi väntar på. Men broder Artemis och jag minns som i går den där sagolika lördagskvällen i mitten av april förra året.
Det var då vi satt som förstenade innanför staketet och lyssnade med spänning på en liten frustande varelse, som envist snuffade omkring utanför staketet. En liten taggig sak, som vi aldrig sett förut.
Men matte visste vad det var och blev överlycklig! I ett huj hade vi fixat mat och husrum åt honom inne på gården, och hade sedan lyckan att få ha honom rultandes här tre månader innan han visade tecken på oro och försvann.
Nu har vi börjat vänta igen, och frågan är om ni minns vad det var för liten glädjespridare som kom till oss i mitten av april förra året. Vet ni svaret mejlar ni det senast lördag till pia.persson@dt.se och är med och tävlar om tre populära pälssvansar.
Det är lycka är att ha en liten sådan här liten kompis sin trädgård. Han kommer liksom från ingenstans, stannar för att han själv vill och knatar sedan vidare när han känner för det.
Just det gör det så stort att vara utvald. Det kan vara din tur den här gången, så håll ögonen öppna! Vi kallade ”våran” för han, eftersom allting tyder på att det var en han då det inte blev några småttingar.
Lillebror Febus är med och spanar, utan att veta riktigt vad vi andra väntar på. Men han pigg som attan, ute hela dagarna och slår garanterat larm om det är något märkligt skulle röra sig utanför staketet.
Annars har vi på slutet mest haft sköna lata mellandagar i vårsolen. Efter staketbygget längtar vi alla efter att få börja gräva i jorden, med det verkar bottenfruset så in i vassen.
Stenhårt med andra ord, och det är det förstås ingenting att göra åt. Men det kostar på då matte har semester och hur mycket tid som helst att borsta, kamma och klippa oss från topp till tå.
Bra för pippis, som får massor med ull till sina bon, men värre för oss som riskerar bli utnötta alla tre.
Fast hur bottenfrusen marken än är, så värmer solen så där gudomligt som bara den kan.
Matte brukar säga att solen är hennes bästa vän, och så här på våren är det snudd på att jag håller med henne.
För dit solstrålarna lyckas leta sig ner börja allting sakta men säkert vakna till liv och röra på sig.
Redan nu har de första småkrypen börjat sitta på staketet och sola sig till lillebror Febus stora glädje.
Han kan sitta i timmar och bara titta på den första flugan, som i stilla mak promenerar i solskenet på staketet. Bara för att försöka fånga den med framtassarna, när den väl gör sin första vingliga flygtur.
Nu gör en fluga gör ingen sommar, men det räcker en bra stund för att lyckliggöra en älskad lillebror som på lördag fyller ett år.
Tassekram sibiren Triton med bröderna Artemis och Febus
Här rycks det och borstas, så jag blir nog naken om de får hållas, men se jag har andra åsikter om dylika tingestar, jag är en mask säger matten i alla fall när hon ska borsta mig, hihi. Jag gillar inte heller när de rycker min päls så hussen han har sagt att jag ska klippas bara det blir lite varmare ute, fast det ska vi nog bli två om, så dä så!
Den däringa figuren har jag ingen aning om men matten vet säkert, i alla fall så har matten suttit och slagit i fågelböcker för hon har sett något som hon aldrig sett förut. En fågel som kommer hit och äter vid fågelbordet men matten hitta inget i sina böcker, så hon får nog fortsätta att leta, ingen bild hann hon få heller på pippisen. Jag har i alla fall ett stort nöje av att kika på pippisarna och alla olika sorters hackisar som kommer hit samt kurrarna för de är flera stycken. Kurre och jag brukar sitta och stirra på varandra men när jag börjar muttra så säger alltid matten, nej Felix du får inte skälla på Kurre, så det är tydligen ett av de förbjudna djuren, ett annat är älgarna som går runt här och betar.
Det där med Lillebror Febus, får ni nog ändra namnet på för han har blivit väldans stor, han ser inte ut som en lillebror längre mera som en storlillebor då, hihi.
Russelpussar i mängd.
Hej Felix! Verkar som vi får se upp så vi inte blir skalliga både du och jag!!! Blir spännande att få veta vad det är för mystisk fågel ni fått besök av.Den lille gynnaren vi väntar på får du fråga matten om.
Tassekram Triton
Hej på er!
Måste skicka ett stort GRATTIS till ” lillprinsen ” på 1-årsdagen! Men han ser inte så liten ut nu. Blir kul att höra vad han tycker om den nya ”kompisen ” när han kommer och vill dela maten med er.
Har ni Kaj och Kaja hos er fortfarande? Det är pippis som jag också ville ha, dom finns runt om här, men inte hos mej. Jag får väl vara nöjd med mina småpippisar, hackisar, nötskrikor och ekorrar. Och förståss dom sex gulliga rådjuren.
Nu hoppas vi på mer värme så att snön försvinner.
Kramizar till er alla!
Tack snälla Gudrun! Lillebror har fått din grattis-hälsning lite i förskott och vi alla tre kramar dig tillbaka. Kan också berätta att Kaj Och Kaja är kvar och har varit här hela vintern. De sitter på staketet och gapar med näbben, medan matte kastar kattknaprisar rakt in i munnen på dem. Och så gillar de hennes tunna ”pannkisar” de också förstås. För att bo i stan har vi många spännande pippis här hemma,men du har förstås ännu fler både stora och små att glädjas åt!
Tassekram Triton