Nu börjar jag tro att matte håller på att bli lite pirrig inför utställningen i Borlänge till helgen. För ni ska veta att det är ett fasligt kammande, borstande, bärande, speglande och annat fjantande, som hon lagt sig till med på slutet.
Hon har till och med börjat yra om att jag kanske är lite väl rund och trind om magen. Hon som alltid varit så lycklig över att jag är ett riktigt matvrak, som går in för att äta och varken ser eller hör när jag gör det.
Lillebror han märker förstås ingenting utan går omkring och bär på sin lekfjäder med skaft. Det är hans favoritleksak, precis som det var min i vintras, då jag nötte ut fyra stycken.
Nu är det väl förståeligt om matte känner sig är lite extra orolig inombords. Storebror Nisse har ju inte mått riktig bra och varit tillbaka till veterinären även den här veckan.
Men medicinen han fått på recept verkar göra nytta, och jag tycker han börjar bli sig lik. Framför allt som han återigen vill vara ute och göra gården sent på kvällarna.
Proverna hos veterinären visade att storebror Nisse hade lite för höga njurvärden och alldeles för högt blodtryck. Det här med njurarna kan ha orsakats av att han mått dåligt av värmen i somras, ätit för lite och gått ner lite i vikt. Blodtrycket och njurarna brukar hänga ihop, och det blir liksom en ond cirkel som måste brytas.
Det här har matte hjälpt mig att skriva, då det är lite krångligt att förklara så att alla förstår. Men jag vill ändå berätta det, då det kan vara bra för andra hussar och mattar till lite äldre katter att känna till.
När det gäller storebror Nisse, så började det ju med att han blev medtagen av värmen i somras och började fuska med maten. Det såg ut att rätta till sig med hjälp av vätskeersättning, men de förlorade hektona ville inte komma tillbaka.
Fast nu har Nisse alltså fått blodtrycksmedicin och Renalzin, som ska göra lättare för njurarna att arbeta och förhoppningsvis får värdena att gå ner. Jag håller tassarna för det, och hoppas ni håller tassar och tummar ni med!
Det viktigaste är nu att storebror Nisse kommer igång att äta ordentligt igen. Och jag såg att matte blev jätteglad i går, när hon ställde honom på vågen och han hade gått upp två hekto sen han började med medicinen.
Det gör förstås också mig och lillebror Artemis lika glada, För storebror Nisse är storebror Nisse, och för lillebror Artemis är han fortfarande tryggheten här i livet. Där ligger jag i lä, även om lillebror och jag har buskul tillsammans.
Därför blev jag också så glad i dag, när jag var ute på gården och fick se Nisse och lillebror på farstukvisttaket. Där satt de och spekulerade både länge och väl, och såg ut att ha det hur trivsamt som helst.
Så nu känner jag verkligen att storebror Nisse är på gång, och att livet kan återgå till det normala igen. Fast det normala den här veckan har förstås mest varit hällande regn med bara nån enstaka strimma av sol där emellan.
Det har betytt att jag, och även lillebror ibland, kommit in blöt och fått torkas torr. Fast vi har en så lustig päls på ryggen, att regnet liksom aldrig tränger igenom utan stannar ovanpå och glider av.
Och för en gångs skull så uppskattar jag faktiskt regnet! För det gör att vi slipper bada inför utställningen, då pälsen blir så naturligt jättefin av regnvatten.
Och vi är ju naturbarn, både lillebror och jag, så det får nog vara bra med det! Och snälla håll både tassar och tummar för oss på lördag, så att vi kommer välbehållna hem och får fira Nisses 15-årsdag på söndag.
Tassekram från Sibiren Triton 46 veckor ung och 5 800 gram tung
Åh vad roligt att Nisse är på bättringsvägen. Det går säkert bra för dig och lillebror på lördag, matte å jag håller tassar å tummar för er.
Tassekram/Fialotta
Härligt att läsa om Nisses tillfrisknande,och du Triton är ju såå rar som har gått med på den där utställningen..
På lördag ska vi på kattutställningen.Det ska bli såå spännande! Lycka till dej o lillebror Artemis!
Hej
Jobbigt med aptiten och njurarna…. Vi har börjat fuska med ”BARF”. En rå kost som ska likna den naturliga mat som katter ska äta. Dvs den måste innehålla inte bara kött utan alla delar såsom hjärta, lever och ben i rätt proportioner. Det är krångligt och det finns inte någon leverantör här i Dalarna men om det efterfrågas av flera här ikring så kanske finns det människor i ”Bonde nära” som kan hjälpa till med kontakter och då får katterna ekologisk mat som är viktig för att de ska må bra. Just nu backar vi upp med veterinärfoder för vi måste också hålla lever och njurar i schack på katterna. Men…det jag skulle säga är att de älskar maten, verkligen ÄLSKAR, äter och dessutom fungerar magen perfekt just nu! Man kan fuska lite utan att det är någon fara med näringen men nog skulle det vara bra om vi i Dalarna kunde få en affär som Enskede hund och katt i Stockholm. Där kan man köpa fryst sammansatt BARF mat. Dessutom tycker jag att Benny som varit lite rund om magen blivit smalare fast han äter så mycket, men det tror jag beror på att hans mage fungerar så bra! Det är verkligen svårt att få den i trim när de äter dåligt. Lycka till på utställningen säger Benny och Ängla (EP S*Nonimonos Black Illusion, EC*Nonimonos Fairies Wear Boots) och deras matte.
Det blir min första utställning med! Förutom mina bröder Berra och Benjamin har jag min bästa vän BettyBoop av Karitzy, Bettan, med mig. Och hon har varit på många utställningar så matte säger att hon är van. Bettan säger att det är helt ok att vara på utställning. Man får ligga och mysa nästan hela dagen. Det är tydligen bara en kort stund som man får komma ut och en tant eller farbror ska klämma och känna på en. Men de är väldigt snälla säger Bettan. Vi får hoppas på att vi får en bra, spännande och mysig dag! Lycka till!