Nu har det hänt…

Glad fortsättning på påsken, och en fortsatt solig avslutning på helgen, önskar vi er alla! Här hemma övergick vintern i vår på bara några dagar, och nu har det hänt som vi alla väntat på i flera veckor.

Allt började förra helgen, när vi bröder hjälpte matte att kratta undan snöresterna och inreda ”lillstugorna” i gästhörnan. Det var fortfarande sex-sju grader kallt om nätterna, men för säkerhets skull ifall att…

Tur var väl det! För ett par dagar senare, efter ännu en iskall natt, låg vår lilla ”Kotte” i sin stuga och sov så sött i mjuka halmen på morgon. Trött efter nattens strapats, och tacksam att få rumsvarm mat och friskt vatten.

Som ni säkert förstår har det mesta därefter handlat om att hålla koll på ”Kotte”, som verkligen kom med våren och värmen. Så efter ett par dagars mat och vila började han göra sina små nattliga kärleksvandringar.

Det tycks ha givit resultat, för nu är dansen i gång i mörkret om kvällarna här hemma på gården. Och vi bröder sitter, ligger och står förstås på första parkett och följer det taggiga skådespelet.

Det får vi så gärna, för kärleksparet har bara ögon för varandra. De varken ser eller hör, men i mina ögon är vår ”Kotte” lite väl brutal mot sin fästmö. Fast hon stannar ju, så det är väl så det ska gå till i ”kotte”-världen!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie



Kriget i full gång

Ljuvligt soliga vårdagar sprider livsglädje, men kriget är tyvärr i full gång om nätterna. Utomjordingarna har landat på fel sida grinden, och mitt under min lugna konvalescens tvingades jag gå till motattack.

Vad som hände har jag inte lyckats förklara, men ni må tro att Artemis gjorde stora ögon när han kom ut. Gården såg ut som ett slagfält med nerivna säkerhetspinnar både vid grinden och åt gatan till!

Utomjordingen rev ner det mesta, och kraschade även en trave blomkrukor, när han i panik försökte fly undan mig. Men vi har sett spår utanför grinden efteråt, så Febus är numra grindvakt om kvällarna.

Till sent på kvällarna, och även om nätterna, är vi nu ute och patrullerar hela brödraskaran. Till och med Mini-Vinnie är med ute i mörkret, och tar uppgiften som väktare och gårdvar på största tänkbara allvar.

Nu har vi fått vila ut i helgen, då det kom en rejäl snödimp och stoppade upp trafiken. Men den vita varan är redan borta, så nu startar nattpatrullen igen. Och tillsammans släpper vi ingen utomjording över bron!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Snodd på alla kindtänder

Förgrymmade Forl, som snott alla mina kindtänder. Så illa är det faktiskt då de fem sista rykt efter en tredje rensning av garnityret! Tack och lov har jag ”huggisarna” och den små ”risgrynen” mitt fram kvar i munnen.

Jag är alltså drabbad av den lömska tandsjukdomen Forl, som angriper tänderna inifrån och varken går att förebygga eller borsta bort. Den syns därför inte utanpå, förrän den blivit grymt plågsam, och tanden går av.

Matte märkte att något var fel och hittade en tand som såg lite mystisk ut. Den hoppades min tandveterinär det skulle räcka att ta bort, men röntgen visade att alla fem kvarvarande kindtänder var angripna.

Så nästan tandlös och sydd i munnen har jag den senaste veckan gått på smärtstillande/antiinflammatorisk medicin och blivit smörjd och försiktigt masserad med klorhexidinpasta av matte varje morgon och kväll.

Nu börjar det kännas hyggligt i munnen igen, går över förväntan bra att äta, och bäst är att inget syns utanpå! Så nu är jag på gång igen, och de här bilderna tog matte på vår första tur runt allmänningen häromdagen!

Nu vet ni varför jag legat lågt ett tag. Men nu ser jag med spänning fram emot våren utan grymt besvärlig tandvärk. Och med det tackar jag för i dag och önskar er alla en solig första vecka i april!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Tävling om pallplatserna

Tävling om pallplatserna i solen är det just nu både här ute på gården och inne vid tv-apparaten. Där med sändningar i skytteltrafik från skidskytte-VM i Åre och svenska skidspelen här hemma i Falun.

Broder Artemis och jag har i veckan vunnit striden om pallplatserna här hemma. En fröjd för ögat, då vi på första parkett kunnat njuta av vårt finfrämmande i talgbollringen! En pärlbeströdd hungrig stare!

Vi har inte kunnat se oss mätta på den, då vi aldrig haft starbesök här på alla år förut. Den verkar stortrivas bland våra små ”sparvilar”, som tack och lov är pigga och glada och verkar ha klarat vintern jättebra!

Däremot är det även i år väldigt många katter som insjuknat i salmonella. Närmare 1 000 fall har hittills konstaterat på SVA, och märkligt nog, den här gången, är nära hälften av dem från Stockholmstrakten.

På tal om smitta måste jag fråga om era hussar och mattar pussar er på nosen lite då och då! Det är innebär i så fall stor risk för spridning av bakterier, om ni äter färskfoder med rått kött.

En ny svensk undersökning av färskfoder för hund visar precis som den holländska av kattfoder i fjol. Fodren bär på så elaka bakterier att de inte bör has i hem med riktigt små barn oc svaga äldre människor.

I färskfodret för katt, hittades salmonella-, E-coli- och listeria-bakterier, som kan gör både katter och ägare svårt sjuka. Och som sagt, mysiga nospussar och färskfoder hör absolut inte ihop!

Tassekram Triton med bröderna Artemis-Febus och Mini-Vinnie

Solig start på kattmånaden

Tiden rinner iväg och i strålande sol har vi tassat in i kattmånaden mars. Helt underbart, om det inte varit för utomjordingen, som de senaste nätterna spridit sin vidriga doft på utsidan av vår grindstolpe.

Hoppas verkligen alla ni som följer mig i bloggen varit till veterinären med era lurviga älsklingar innan ni släpper ut dem i vårsolen. Annars bidrar ni grymt till att det blir fler och fler hemlösa katter!

Vi bröder har självklart varit till veterinären för att bli lugna, snälla och goa! Jag uttrycker mig så, då jag tycker det låter lite trevligare, och det är därför vi trivs bäst hemma med husse och matte.

Jag kallar alla som inte varit till veterinären, för att bli lugna snälla och goa, för utomjordingar. För de inte hör hemma här men dyker ändå upp från ingenstans den här tiden på året varenda vår.

Värt att påminna om så här på vårkanten är också det här med vaccinering mot kattpest och kattsnuva. Och det gäller alla oss katter vare sig vi tassar utomhus eller bara är inne och möjligtvis på balkongen.

Smittan kan dras in med skor och enda säkra sättet är att få en spruta i nacken. Vi följer tillverkarens råd med pestspruta vart tredje år och snuvspruta varje för att inte bli övervaccinerade.

Jag har redan tidigare berättat om att salmonella bland katter börjat sprida sig över landet även i vår. Förra året rapporterades fler smittade katter än någonsin tidigare, och sjukdomen nu är på gång igen.

Sjuka och döda småfåglar, som katter fångar och äter, tros vara främsta smittkällan den här tiden på året. Värt att nämna är också att just den här salmonellasmittan sprids mellan djur och människor.

Så alla fågelvänner håll rent på matplatserna och tvätta händerna noga efter att ha fyllt på fågelmat. För mat behöver de små liven mer än någonsin nu på senvintern och våren.

Rör inte min talgboll, visar den här lilla sparvhanen med sträng min. Och tacka för det, med massor av konkurrenter om maten, och oss fyra bröder som ligger i solen och håller koll på honom.

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Solen lyser även…

Vänd upp nosen, blicka mot skyn och känn vårvintersolens första ljuvliga strålar smeka din kind! Det gjorde jag i veckan, då den äntligen nådde in på gården till lillstugan och ljugarbänken kom fram!

Bröderna var inte sena att hänga på, och snart hade Febus och Mini-Vinnie hittat sin favoritplats. Det riktigt syntes hur solen tog på snön, som sjönk ihop och försvann ur buskarna på bara någon dag.

Artemis, som haft sommarpäls hela vintern, börjar tuffa till sig ordentligt nu när vinterpälsen börjar ta form. Likt en präktig nallebjörn njöt han i solen och såg ut som han nyss lämnat idet!

En vecka att minnas, som den bästa hittills i år. Tänk ändå så mycket lycka och glädje solens första strålar kan sprida. Småbröderna fick snudd på vårkänslor och min gamla vinterdepp blev ett minne blott!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Insnöade på gården

Insnöade utomhus så det förslår har vi varit hela den senaste veckan! De vita flingorna har vräkt ner nästan dygnet runt och förvandlat vår lilla trädgård till rena alplandskapet.

Spännande på sitt sätt, då benen knappast räcker till att pulsa, och tunnlarna snabbt snöar igen. Och bra då det hela tiden blir nytt underlag för lillpippis att trippa omkring på vid deras matställen.

Det har tyvärr visat sig att väldigt många katter under januaris två sista veckor smittat med salmonella! Över 150 konstaterade fall runt om i landet, och sjuka lillpippis tros vara främsta smittkällan.

Just den här tiden på året matchar salmonellasmitta från lillpippis, katter och människor varandra. Så det gäller för husfolket att hålla rent och tvätta händerna noga efter varje pippimatning!

Det var väl det viktigaste jag hade att rapportera i dag, ifall att någon missat veckans larm från SVA. Själv fortsätter jag att pulsa mig fram genom livet, men kan avslöja att det i skrivande stund börjar regna!

Tassekram triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Dagarna räcker inte till…

Den här veckan gör bloggen verkligen skäl för namnet Veckans Triton! För jag måste bara berätta vilka sagolika förmiddagar matte och jag haft ute i snövädret den senaste tiden.

Kvalitetstid kallar jag det och blir som ung på nytt när vi får vara ute och busa i nysnön alldeles för oss själva. Och tur är väl det då jag i ärlighetens namn faktiskt börja bli lite till åren.

Jag märker det främst på att dagarna och fortare och fortare. Veckorna bara flyger i väg, utan att jag riktigt hinner med! Och inte minst bloggen blir förstås lidande på det.

Söndag blir måndag, måndag blir tisdag och tisdag blir onsdag innan jag är klar. Hoppas ni mina vänner har överseende med det, då jag är på väg att bli en glad och busig pensionär!

Jag har fyllt nio år och blir 10 frampå höstkanten. Det är 70 år omräknat i husse- och matteålder, och jag har bloggat varje vecka sedan jag flyttade till Falun, 12 veckor ung och 1800 gram tung.

Det har varit jättespännande, och jag älskar fortfarande att skriva. Men tiden går och åldern tar ut sin rätt! Det gäller förresten både matte och mig, att vi behöver mer tid på oss för att bli nöjda.

Med det fortsätter jag min vilda framfart i snön, och har redan känt årets första solstrålar värma framför muren ute på allmänningen. Efter en härlig vinter har vi nu en ännu härligare vår att vänta på!

Livet leker och låt oss alla se framåt och känna att vår bästa tid är nu. Det blir ljusare för varje dag, snart kommer ”ljugarbänken” ut i solen och om en månad ska alla hundar hållas kopplade i skogen!

Tassekram Triton med tre bröder som hälsar så gott!

Vi pulsar oss fram i livet

Full fart framåt i snön är livet för oss just nu! Peppar, peppar, men den milda vita vintern har lyckats hålla min envist återkommande ”vinterdepp” på avstånd hittills.

Nu har det visserligen blivit lite kallare, med neråt 15-20 grader om nätterna. Men samtidigt har ljuset börja återvända, och ge en efterlängtad föraning om sol och vår.

Fast när visarna på termometern kryper ner mot minus 20 är det bara kortare stunder ute som gäller. Det är lätt hänt att förfrysa örsnibbar och förstöra trampdynorna ute i den kylan.

Då ska heller inga katter släppas ut på morgonen, och tvingas vara ute, tills husfolket kommer hem från arbetet på kvällen. Det är skamligt och inget annat än oförsvarligt djurplågeri!

Istället är det viktigt att sköta om tassarna på oss, som trivs ute, när vädret tillåter och det känns skönt. Tassalva eller försvarets hudsalva, hjälper till att hålla trampdynorna hela, mjuka och lena.

Pälsen behöver också lite extra omsorg på oss lurvisar, som får snöbollar under magen när vi är ute och pulsar. Tovor i pälsen gör att den inte håller värmen och dessutom luvas de och gör ont!

Så det gäller att hålla pälsen i trim och gärna komplettera med lite daglig kattmalt mellan målen. Den gör att vi slipper hårbollar, som annars måste upp men också riskerar att fastna i tarmen.

Med de små enkla tipsen i all välmening önskar vi er alla en fortsatt fin vintervecka i snön. Tänk att januari redan närmar sig slutet och februari knackar på dörren redan nästa vecka.

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Det som göms i snö…

I brist på bröd äter man limpa, och i brist på möss jagar jag Party Mix i nysnön! Matte kastar de små godisbitarna, som sjunker ner och gömmer sig , så jag får jobba gruvligt för att gräva upp dem.

Mellan varven sitter jag annars och kollar på ”lillpippis” i deras favoritbuske ute på allmänningen. Kan omöjligt fatta att de små liven har så sagolika röstresurser att det sjunger i hela kvarteret!

Husse har två tama ekorrar, som han matar med nötter på sin dagliga morgonpromenad i skogen ovanför Falu gruva. När han kom hem häromdagen trodde han nästan att de följt med honom hem!

Likheten var slående, men det var bara Artemis på bästa tänkbara bushumör i nysnön. Han var så stollig, att han nästan började råma som en ko, som han gör när han blir tillräckligt upphiad!

Måste också berätta att matte slog årets frivolt i halkan ute på gården i söndags. Hon stoppade hon fötterna i husses trädgårdtofflor, när hon skulle fylla på mat åt fåglarna, och flög iväg på en isfläck.

I nästa sekund landade hon som Febus med frön och nötter flygande ur buttarna hon hade i händerna! Änglavakt heter det visst och hon kunde snart resa sig och sprida ut fågelmaten på marken.

Mini-Vinnie, som alltid med svansen i vädret, älskar den mjuka nysnön, och tycker det är jättespännande att vara ute med matte på allmänningen och leka. Fortfarande lite blyg, men det går stadigt framåt!

Och han börjar faktiskt se riktigt respektingivande ut, när han sitter på span och övervakar grannskapet från trappsteget framför redskapsskjulet. Nu fyllda fyra år men betydligt yngre i sinnelaget!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie